Citat i kontext

Närliggande

Fotnot 34

NJA 1991 s. 444; NJA 1994 s. 153.

Hänvisas från p. 2 (s. 281)

2.Den tidigare regleringen av ungdomsreduktionen motiverades med att unga ansågs mer psykologiskt känsliga för bestraffning, bland annat för att straffet motverkar deras normala utvecklingsprocess och utgör en större del av deras liv. Att unga befinner sig i en mognadsprocess innebär att det också kan finnas skäl för samhället att visa större tolerans för de felsteg som mognadsprocessen kan innebära. Det ansågs därför finnas ett egenvärde i att hålla ner strafftiderna för unga av humanitära och samhällsekonomiska skäl. HD har tidigare framfört en liknande mening om att 29 kap. 7 § inte påverkar straffvärdet och att paragrafen istället skulle tillämpas eftersom fängelse är starkt nedbrytande för unga, varför det kunde finnas skäl att sätta ned straffet desto mer ju högre straffvärdet var. Det finns alltså stöd för att tidigare 29 kap. 7 § uttryckte den politiska viljan att begränsa längden och antalet fängelsestraff för unga av humanitära skäl. Utifrån ett sådant perspektiv går det att anföra att den tidigare regleringen av 29 kap. 7 § existerade i syfte att åstadkomma en restriktiv tillämpning av fängelsestraff för unga, likt 30 kap. 5 §, och att ungdom i form av personlighetsmässig omognad istället skulle och nu fortsättningsvis ska beaktas genom 29 kap. 3 § 3 p., som ska återspegla gärningspersonens klandervärdhet. Ett sådant resonemang får också stöd av att tillämpligheten för motsvarande 29 kap. 7 § höjdes till 21 år när påföljden ungdomsfängelse avskaffades, i syfte att frihetsberövande påföljder skulle bli färre och kortare. Att ändå beakta omständigheter utanför straffvärdet kan motiveras med att annat hade varit orättfärdigt, men straffvärdebedömningar ska egentligen inte ske utifrån teorier om straffet eller straffhotets verkningar utan efter en bedömning av brottets relativa förkastlighet. Sammantaget skulle lagändringen därmed kunna grunda sig på att skälen till den tidigare ungdomsreduktionen avvek från den grundläggande tanken att proportionalitetsprincipen ska uttrycka klander i förhållande till förtjänst, genom att 29 kap. 7 § beaktade politiska och humanitära hänsyn.s. 281