1.verksamhet trots att bolagets egna kapital understeg hälften av det registrerade aktiekapitalet. Styrelsen underlät att upprätta och låta bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning i enlighet med 25 kap. 13 § ABL och talan om personligt betalningsansvar väcktes mot en enskild styrelseledamot med stöd av 25 kap. 18 § ABL. Betalningskravet avsåg obetalda redovisningstjänster och framställdes av ett bolag som hade känt till såväl den rådande kapitalbristen som styrelsens underlåtenhet att vidta de åtgärder som aktiebolagslagen föreskriver. Till följd härav uppkom fråga om en styrelseledamot som har underlåtit att vidta åtgärd enligt 25 kap. 18 § ABL är solidariskt ansvarig med bolaget för förpliktelse som uppkommer för bolaget under den tid som underlåtenheten består även om borgenären haft kännedom om underlåtenheten när förpliktelsen uppkom. Frågan hänsköts av tingsrätten till HD.s. 1110
2.HD förklarade efter en prövning att en styrelseledamot som har underlåtit att vidta åtgärd som avses i 25 kap. 18 § ABL, inte är solidariskt ansvarig med bolaget för förpliktelse som uppkommit under den tid som underlåtenheten består, när borgenären har haft vetskap om underlåtenheten och inte förbehållit sig rätten att göra det solidariska betalningsansvaret gällande. Som skäl härför anförde HD bland annat följande. Det konstaterades efter en kort redogörelse för reglernas syfte och innebörd att en borgenär som har vetskap om att det föreligger kritisk kapitalbrist hos ett bolag och att en ansvarsperiod enligt 25 kap. ABL löper, men som ändå väljer att träffa avtal med bolaget i förlitan på det personliga ansvaret inte kan anses ”påtagligt skyddsvärd”. Det framhölls att den aktuella regleringen har till syfte att stärka bolagets ställning vid kapitalbrist alternativt att säkerställa att bolaget avvecklas under ordnade former och att detta syfte främjas på bästa sätt genom att en potentiell borgenär förväntas klargöra för bolaget (i form av ett förbehåll) huruvida medansvar kan komma att göras gällande eller ej. Ett sådant klargörande skulle enligt HD möjliggöra att styrelsen på ett mer informerat sätt kan fatta beslut om hur kapitalbristen och situationen i övrigt ska hanteras. HD tillade även att ett förbehåll kan tänkas vara underförstått, och att en tvist om detta måste bedömas med beaktande av allmänna avtalsrättsliga principer.s. 1110
3.Justitieråden Göran Lambertz och Dag Mattsson var skiljaktiga och framhöll att lagtexten är klar och tydligt och att eventuell förändring av rättsläget (på sätt framgår av HD:s dom) bör ske genom lagstiftning och inte genom praxis. Ett undantag från det personliga betalningsansvaret fastställt i praxis skulle enligt dem innebära att den som rättshandlat med bolaget i förlitan på det personliga betalningsansvaret skulle göra en oväntad rättsförlust, vilket inte ansågs godtagbart och inte heller ändamålsenligt. Som framgår av de skiljaktigas yttrande tilllämpade majoriteten rätten på ett mycket extensivt och pragmatiskt och för en borgenär säkerligen överraskande sätt. I själva verket tillskapades genom avgörandet en helt ny regel som inte har något stöd i lagtexten. 1.10.6 Betydelsen av lagakraftvunnen dom på betalningsskyldighet vid prövningen av styrelseledamots medansvar Av 17 kap. 11 § RB följer att en lagakraftvunnen dom äger rättskraft, innebärande att saken som har avgjorts genom domen inte kan bli föremål för prövning på nytt, res judicata. Ett nytt mål om samma sak ska således avvisas. Domens rättskraft är som utgångspunkt begränsad till parterna, med undantag för de fall då tredje man är bunden av ena partens civilrättsliga förfogande över det omtvistade rättsförhållandet. Om en domstol bedömer att den sak som ska prövas inom ramen för en ny process inte omfattas av rättskraften från en tidigare lagakraftvunnen dom, kan domen ändå komma att ha betydelse genom sin bevisverkan. I NJA 2015 s. 346 ”Layer Cake” uppkom fråga vilken betydelse en tidigare lagakraftvunnen dom om betalningsskyldighet för ett bolag gentemot en borgenär ska tillmätas vid en senare prövning av en styrelseledamots personliga betalningsansvar gentemot samma borgenär enligt 25 kap. 18 § ABL. Tingsrätten och hovrätten kom fram till att endast bevisverkan kan föreligga, men däremot inte rättskraft. HD framhöll att det inte föreligger någon saklig skillnad mellan styrelseledamöter i aktiebolag och bolagsmän i handelsbolag. HD konstaterade härefter att enligt de normer som i praxis och doktrinen har utarbetats för handelsbolag gäller att en dom om betalningsskyldighet för ett handelsbolag är bindande även i förhållande till bolagsmannen, vilket innebär att denne i en eventuell efterföljande process inte kan göra några invändningar som träffar rättsförhållandet mellan borgenären och handelsbolaget. Däremot noterades det att invändningar som är hänförliga till bolagsmannens eget rättsförhållande till borgenären (till exempel en kvittningsinvändning) kan framställas utan hinder av den tidigare domens rättskraft.s. 1111
4.Vad gäller den i målet aktuella frågan konstaterade HD att ett bolag kan förfoga över en enskild styrelseledamots rättsställning genom att ådra bolaget förpliktelser, förutsatt att ett medansvar föreligger enligt 25 kap. 18 § ABL. HD förklarade härefter att en dom som är förpliktande för ett bolag i allmänhet bör vara bindande vid prövningen av en styrelseledamots medansvar enligt 25 kap. 18 § ABL, vilket innebär att styrelseledamoten i princip inte kan göra invändningar som rör rättsförhållandet mellan bolaget och borgenären. Den tidigare lagakraftvunna domen har alltså rättsverkan (och inte enbart bevisverkan) i den efterföljande processen. Det framhölls dock att det inte finns något hinder mot att styrelseledamoten gör invändningar som hänför sig till ledamotens eget rättsförhållande såsom till exempel en kvittningsinvändning, eller att ledamoten gör en invändning om att domen har grundats på ett medgivande som har framförts av en person som saknat behörighet eller att ställföreträdaren genom medgivandet har överskridit befogenheten och motparten var i ond tro om detta förhållande. 1.10.7 Fråga om medansvar är föremål för accessorisk preskriptions. 1112