Stycket

1.ovan ett par viktiga frågor rörande tillämpningen av kapitalbristregelverket, däribland frågan om en fastställd årsredovisning som utvisar att kapitalbristen är läkt kan avsluta en ansvarsperiod, trots den specifika regleringen rörande ansvarsperiodens upphörande i 25 kap. 20 § ABL. Såväl tingsrätten som hovrätten kom fram till att så inte kunde vara fallet utan att det krävdes upprättande och framläggande av en särskild kontrollbalansräkning i enlighet med stadgandets ordalydelse. HD besvarade däremot frågan jakande, under förutsättning att årsredovisningen har en adekvat aktualitet (i regel fastställd inom den lagstadgade tiden). Det främsta argumentet för detta var enligt HD att en årsredovisning aldrig kan visa ett högre eget kapital än en kontrollbalansräkning, eftersom redovisningsreglerna är strängare för en årsredovisning än för en kontrollbalansräkning med tanke på de särskilda redovisningsreglerna i 13 kap. 13 § 1975 års ABL. HD konstaterade att innebörden av denna slutsats var att: ”den som tillträder som ny styrelseledamot i ett aktiebolag för vilket en i rätt tid fastställd årsredovisning utvisar full täckning för aktiekapitalet inte behöver befara att en ansvarsperiod löper på grund av förhållanden som har inträffat före räkenskapsårets utgång”. (Min kursivering.) En mindre principiellt viktig fråga som prövades av HD, men som ändå är av visst intresse, var vilken betydelse det, om någon, hade att den nyemission som läkte kapitalbristen och som hade beaktats i årsredovisningen, visserligen hade betalats före årsskiftet, men registrerats först den 31 mars. Av betydelse för denna fråga är att aktiekapitalet är ökat först i och med registreringen (se 4 kap. 12 § sista stycket 1975 års ABL). I denna del tillämpade HD rätten på ett pragmatiskt, men ändamålsenligt, sätt. Det konstaterades sålunda att det förhållandet att registrering av nyemissionen inte hade skett före räkenskapsårets utgång saknade betydelse i fråga om ansvarsperiodens slutpunkt, eftersom nyemissionen var registrerad när bolagsstämman hölls, vilket enligt HD innebar att det då hade skett ett slutligt och i förhållande till bolaget ovillkorat tillskott av fritt eget kapital som läkte kapitalbristen enligt vad som framgick av årsredovisningen. Det framhölls att situationen således skilde sig från den som var aktuell i NJA 1937 s. 87. En annan mindre fråga som avgjordes rörde värdet på tillgångar som upptagits i en balansräkning (kontrollbalansräkning eller årsredovisning). I denna fråga uttalade HD att det värde som anges för en tillgång ska godtas, om inte borgenären visar att tillgången ska tas upp till ett lägre värde.s. 1106