Stycket

4.HD noterade inledningsvis att betalningsansvaret för avgående respektive tillträdande ledamöter har berörts i förarbetena till aktiebolagslagen och att det där har konstaterats att rättsläget är oklart och att frågan, i syfte att undvika en alltför stelbent reglering, har överlämnats till rättstillämparen. Det noterades härefter att medansvarsprövningen ska göras i två led i enlighet med vad som framgår av NJA 2009 s. 210 och NJA 2012 s. 858. Härefter konstaterades att lagtexten inte ger stöd för att betalningsansvaret upphör automatiskt med avseende på förpliktelser som uppkommer efter utträdet samt att en sådan ordning dessutom skulle strida mot lagens ändamål. Istället menade HD att en ansvarsgrund träffar även en styrelseledamot som avgår under en löpande ansvarsperiod och att detta gäller även förpliktelser som uppkommer efter avgången, förutsatt att det inte finns någon grund för ansvarsfrihet. Två typer av situationer som kan utgöra grund för ansvarsfrihet framhölls av domstolen. Den ena avsåg sådana typer av fall där försummelse inte kan tillskrivas en enskild styrelseledamot på grund av att denne har försökt vidta adekvata åtgärder (vilket ofta kommer till uttryck i form av en reservation mot styrelsebeslut) eller inte haft möjlighet att vidta åtgärder till följd av till exempel allvarlig sjukdom. I sådana fall, menade HD, kan den fortsatta verksamheten inte tillskrivas styrelseledamotens försummelse och ett fortlöpande personligt betalningsansvar framstår då inte som befogat och ändamålsenligt. Den andra typen av situation som HD diskuterade i målet var den då en ledamot väljer att lämna styrelsen trots att vederbörande i och för sig har möjlighet att se till att det påfordrade handlingsmönstret iakttas. I sådana fall framhöll HD att det krävs att styrelseledamoten visar att denne med visst fog kunnat räkna med att styrelsens åligganden skulle komma att uppfyllas utan dröjsmål efter utträdet. Det framhölls avslutningsvis, med hänvisning till NJA 2012 s. 858, att en helhetsbedömning måste göras avseende huruvida den berörde styrelseledamoten agerat försvarligt. Med avseende på det specifika fallet noterade HD att den avgående ledamoten, i samband med försäljningen av det underkapitaliserade bolaget, hade informerat köparen om att det vare sig fanns tillgångar eller skulder i bolaget och att bolaget hade varit vilande. Köparen försäkrade då att han skulle upprätta relevanta handlingar och se till att allt gick rätt till innan ny verksamhet skulle startas upp. Den avgående styrelseledamoten hade också rådgjort med sin revisor angående hur hon skulle gå till väga och denne hade då påpekat att hon borde sälja bolaget till en kunnig person, eller ett seriöst bolag. Vid en sammantagen bedömning ansågs styrelseledamoten ha agerat försvarligt i samband med avgången. Hovrättens domslut fastställdes därmed.s. 1102