Stycket

3.En annan central rättsfråga som klargjordes i fallet var vad som gäller i fråga om ansvar för det fall en ny ledamot träder in i styrelsen under en löpande ansvarsperiod. I denna del uttalade HD att utgångspunkten är att i och med att en ansvarsperiod löper så föreligger det en ansvarsgrund för alla styrelseledamöter, inklusive nytillträdda och att frågan huruvida ett medansvar föreligger för den nytillträdda blir en fråga om det föreligger en ansvarsfrihetsgrund eller ej. Styrelseledamöterna måste således visa att de inte har varit försumliga. I fråga om nytillträdda styrelseledamöters ansvar uttalade HD att en förhållandevis ”generös och förstående” syn bör tillämpas i fråga om deras ansvar. De bör också ges viss tid för att sätta sig in i bolagets förhållanden och göra en bedömning av bolagets ekonomiska situation och de åtgärder som kan vara befogade. Det bör enligt HD göras en helhetsbedömning av samtliga omständigheter inklusive bolagets historik, samt styrelseledamöternas kompetens och arbetsfördelning. Det framhölls vidare att prövningen bör inrikta sig på huruvida styrelseledamoten ”på det hela taget agerat försvarligt i den situation som bolaget befann sig i”. Vidare uttalades att ”så länge styrelseledamoten har uppfyllt rimliga krav när det gäller att hålla sig informerad och att göra en seriös utvärdering av situationen, finns det sällan anledning att sätta i fråga de ställningstaganden som styrelseledamoten kom fram till”. Uttalandet kan sägas ge uttryck för den så kallade business judgment rule. Då, som i det aktuella fallet, kritisk kapitalbrist hade förelegat under en längre tid före styrelseledamotens inträde — ett förhållande som egentligen påfordrar en skyldighet att ansöka om likvidation — måste enligt HD även godtas att en nytillträdd styrelseledamot istället skyndsamt vidtar åtgärd för att läka kapitalbristen och sedan upprättar och på bolagsstämma framlägger en kontrollbalansräkning (eller årsredovisning) som kan påvisa att kapitalbrist inte längre föreligger. Då styrelseledamöterna i målet hade vidtagit adekvata åtgärder med avseende på kapitalbristen (framförallt genomfört en nyemission) bedömdes de inte ha varit försumliga, varför talan om medansvar ogillades. 1.10.2 Medansvar för styrelseledamot som avgått under ansvarsperioden I NJA 2014 s. 892 uppkom fråga i vilken utsträckning en styrelseledamot, som avgått sedan skyldighet att upprätta en kontrollbalansräkning enligt 13 kap. 12 § 1975 års ABL uppkommit, har ett personligt betalningsansvar för de skulder som bolaget ådragit sig efter styrelseledamotens utträde enligt bestämmelserna i 13 kap. 17 § 1975 års ABL. Såväl tingsrätten (dock med två skiljaktiga) som hovrätten fann att styrelseledamoten inte var betalningsskyldig och ogillade således käromålet.s. 1101