Rättsfallet har analyserats av bland andra Niklas Arvidsson, Associationsrättens likhets- och likabehandlingsprinciper. En analys i ljuset av NJA 2013 s. 1250, JT 2014–2015 s. 263 ff. och Jessica Östberg, Styrelseledamöters lojalitetsplikt: särskilt om förbudet att utnyttja affärsmöjligheter, s. 244 f. Se även angående bl.a. likhetsprincipen och generalklausulen Niklas Arvidsson och Per Samuelsson, Ett och annat om vinstsyftet, generalklausulen, företagsvärdering och likhetsprincipen, Ronald J. Gilson m.fl., (red.), Festskrift till Rolf Skog, Stockholm 2021, s. 123 ff.
Hänvisas från p. 8 (s. 1066)
8.I praxisöversikten avseende åren 2001–2010 redogjordes i avsnitt 1.1.2 för Svea hovrätts dom den 8 maj i mål T 1438-05 rörande tillämpning av generalklausulen vid ett beslut om likvidation. I det fallet kom hovrätten fram till att likvidationsbeslutet stred mot generalklausulen, men förhållandena var i viss mån särpräglade. I rättsfallet NJA 2013 s. 1250 prövades återigen frågan om ett likvidationsbeslut fattat av en stämmomajoritet stred mot generalklausulen i 7 kap. 47 § ABL respektive 8 kap. 41 § första stycket ABL. I målet, som ytterst rörde fråga om skadestånd enligt 29 kap. 1 och 3 §§ ABL, uppkom även fråga om tilllämpning av jävsbestämmelsen i 8 kap. 23 § ABL. Bakgrunden i målet var följande. Ett konsultbolag (”Konsultbolaget”) ägdes av nio personer, vilka levererade konsulttjänster som underleverantörer till bolaget via egna konsultbolag. Utöver verkställande direktören, MP, fanns det inte några anställda i bolaget. Styrelsen utgjordes av aktieägaren DS tillsammans med två av övriga aktieägare. Oenighet uppkom efter hand mellan en av ägarna, KD, och övriga aktieägare om bland annat villkoren för inträde av nya aktieägare i bolaget. Efter vissa försök att hitta en lösning, där KD bland annat fick ett förvärvserbjudande avseende aktierna i bolaget från övriga aktieägare, sades det mellan parterna gällande aktieägaravtalet upp. I samband därmed beslutade Konsultbolagets styrelse att föreslå bolagsstämman att besluta om likvidation av bolaget. I ett protokoll från ett styrelsemöte i april samma år antecknades att styrelsen inte skulle vidta åtgärder för att ”driva in business” till företaget, eftersom alla aktieägare med undantag för KD önskade att bolaget skulle likvideras. Vid en bolagsstämma den 2 juni 2008 beslutades sedan om likvidation av Konsultbolaget. Med undantag för KD röstade samtliga närvarande aktieägare för beslutet om likvidation. Likvidatorn sålde sedermera Konsultbolagets rörelse för 100 000 kr på en offentlig auktion i början av juli 2008. Rörelsen förvärvades av ett bolag, vars aktier kom att ägas av bland andra samtliga tidigare aktieägare i Konsultbolaget, med undantag för KD samt MP. Den verksamhet som hade bedrivits i Konsultbolaget bedrevs i det nya bolaget under samma firmanamn som tidigare. Ett bolag som hade övertagit KD:s krav, stämde övriga aktieägare samt styrelseledamöterna och MP och krävde skadestånd enligt 29 kap. 1 § resp. 3 § ABL på grund av brott mot generalklausulerna i ABL och jävsbestämmelserna i 8 kap. 23 § ABL.s. 1066