Se NJA 1935 s. 81, NJA 1942 s 473, NJA 1947 s. 647, NJA 1975 s. 45, NJA 1982 s. 244, NJA 1992 s. 275, NJA 1993 s. 188; NJA 2005 s. 608; MÖD 2013:28, Svea hovrätt mål nr T 7360–14, Hovrätten för Nedre Norrland mål nr T 1364–10, SOU 2001:1 s. 289, Sten Andersson m.fl., Aktiebolagslagen — en kommentar, Juno version 17, 2022-06-14, 1 kap. 3 § p. 2
Hänvisas från p. 1 (s. 1061)
1.1.1 Aktieägarnas frihet från personligt betalningsansvar Av 1 kap. 3 § aktiebolagslagen (2005:551, ”ABL”) följer att aktieägare saknar personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser med undantag för det ansvar som kan följa av 25 kap. 19 § ABL. Friheten från personligt betalningsansvar är en grundläggande aktiebolagsrättslig princip som lagfästes redan genom 10 § 1848 års aktiebolagslag och det är nog ingen överdrift att påstå att den har varit av grundläggande betydelse för hela den industriella utvecklingen. Friheten från personligt betalningsansvar medför ett behov av särskilda regler till skydd för borgenärerna och sådana återfinns enligt gällande rätt i framförallt 17–21 kap. respektive 25 kap. ABL. Dessa regler har dock visat sig inte ge ett fullgott skydd i alla situationer. I vissa särskilt allvarliga fall har därför aktieägare i praxis ålagts ett personligt betalningsansvar för bolagets skulder. I främst doktrin och förarbeten har talats om en princip om ansvarsgenombrott och det har anförts att principen kan tillämpas i flagranta fall om aktiebolaget är helt underkapitaliserat och osjälvständigt och det föreligger någon form av kvalificerad otillbörlighet. I praxis har principen inte tillämpats på ett stringent sätt och HD har, till skillnad från underrätterna, undvikit att tala om en tillämpning av principen om ansvarsgenombrott, även om det har talats om en princip i ett tillägg, i en skiljaktig mening och i domskälen.s. 1061