1.2.1 Kränkningsersättning m.m. I NJA 2019 s. 1064 (Skadestånd efter övernattningen) bedömde HD frågor om ersättning för kränkning och för sveda och värk vid den nya brottstypen oaktsam våldtäkt, sedan domstolen funnit gärningsmannen skyldig till detta brott (se NJA 2019 s. 668). Med hänsyn till sexualbrottets särskilda karaktär ansågs kränkningsersättning i allmänhet böra utgå när gärningsmannen medvetet tagit risken för att målsäganden inte frivilligt deltagit i den sexuella handlingen. Kränkningen ansågs vara något mindre allvarlig än det uppsåtliga brottet, varför schablonersättningen, som vid uppsåtlig men mindre grov våldtäkt uppgick till 100 000 kr, bestämdes till 75 000 kr. Ersättningen för sveda och värk ansågs efter ett liknande resonemang böra sättas till 10 000 kr (15 000 kr vid uppsåtligt brott), motsvarande en akut sjukdomstid under fyra månader med annan vård än sjukhusvård. Det framhölls att om den skadelidande visats ha lidit en mer omfattande skada högre ersättning kunde utgå än vad som följde av schablonerna. Man kunde kanske tycka att bristen på uppsåt borde motiverat en större nedsättning i vart fall av kränkningsersättningen. Men ser man gärningen från den skadelidandes synpunkt lär upplevelsen inte skilja sig så mycket från en uppsåtlig våldtäkt.s. 1052
2.NJA 2021 s. 746 gällde dels kränkningsersättningens storlek, dels ersättning till anhörig till trafikoffer. De ansvariga hade gjort sig skyldiga till grov vårdslöshet i trafik och vållande till kroppsskada, grovt brott, varigenom en kvinna tillfogats livshotande skador; omkring två år efter olyckan var hon i ett vegetativt tillstånd och skulle aldrig kunna återfå ett normalt liv. HD fann, att den schabloniserade ersättningen för försök till mord — numera 125 000 kr — borde kunna tjäna till ledning för kränkningsersättningen, som bestämdes något lägre än vid uppsåtligt försök än vid mordförsök, till 110 000 kr. Beträffande ersättning till den skadelidandes anhöriga hänvisade HD till förarbetena till 5:2 SkL, där det angavs att skadestånd till nära anhöriga för psykiska besvär borde kunna utgå inte bara vid dödsfall utan även när en nära anhörig skadats allvarligt, och vidare till NJA 2006 s. 181, där sådant skadestånd utdömts i fall av uppsåtligt våld. Enligt HD fick motsvarande anses gälla när en personskada orsakats av grov vårdslöshet som ligger mycket nära ett uppsåtligt handlande och lett till skador som vari livshotande under en inte obetydlig tid. En nära anhörig borde i sådana fall schablonmässigt ha rätt till ersättning för sveda och värk med 20 000 kr. I detta fall hade emellertid det psykiska lidandet för de anhöriga klart överstigit vad som ersattes genom schablonersättningen. Föräldrarna tillerkändes 50 000 kr vardera.s. 1052
3.I båda de bedömda frågorna kan bedömningen väntas bli påverkad av de ändringar, grundade på betänkandet SOU 2021:64, som beslutats genom propositionen 2021/22:198 (Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer). I motsvarande fall föreslår betänkandet en kränkningsersättning upp till 100 000 kr, medan mordförsök normalt skulle medföra en ersättning med 200 000–250 000 kr. Propositionen ansluter sig till betänkandets syn på ersättningsnivåerna. Skillnaden mellan uppsåtliga och grovt vårdslösa brott skulle alltså bli större än HD ansett, något som nog stämmer med mångas uppfattning. (Jfr ovan om NJA 2019 s. 1064, där HD visat en liknande stränghet vid brott av oaktsamhet.)s. 1053
4.I hovrättsfallet RH 2019:25 hade en man kontaktat en närstående 17-årig flicka under falskt namn via internet och vid två tillfällen företagit sexuella handlingar jämförliga med samlag utan att hon kände till hans verkliga identitet. Mannen ansågs på grund av vilseledandet skyldig till våldtäkt vid båda tillfällena och ålades skadeståndsskyldighet med 150 000 kr för kränkningarna och 15 000 kr för sveda och värk.s. 1053
5.Storleken av kränkningsersättning har bedömts också i flera fall refererade ovan i 1.2. 2.2 Anhörigersättning NJA 2020 s.1142 (Anhörigersättning vid bevittnande av mord) gällde schablonbeloppet för ersättning enligt 5 kap. 2 § 3 SkL till den som bevittnat mord på en nära anhörig — i det aktuella fallet till ett barn på ett år och tre månader. För de nära anhöriga gäller en presumtion för att personskada i form av sveda och värk har uppkommit. Vid tillfället var det normala en schablonersättning om 60 000 kr i sådana fall. HD diskuterade om en särskild schablon borde gälla för fall då den efterlevande bevittnat att en närstående uppsåtligen dödats men fann inte tillräckliga skäl föreligga för detta ens när den bevittnande varit ett barn. Domstolen framhöll bl.a. svårigheten att bedöma graden av psykisk påverkan i olika fall och den restriktivitet som brukade iakttas beträffande utökning av schabloner beträffande ersättningens storlek. Samma skadestånd skulle alltså utgå även i detta fall. Onekligen kan det finnas skäl för en sådan förenklad bedömning i dessa ärenden. För många utanför juristkretsar torde ändå varje schablonbelopp framstå som alltför lågt.s. 1053
6.NJA 2021 s. 46 (Särborna) rörde frågan om en särbo kunde anses som särskilt närstående enligt 5 kap. 2 § SkL till en kvinna som omkommit vid en trafikolycka. Mannen hade varit passagerare i den bil som kvinnan körde vid olyckstillfället och bevittnat hennes död. De hade haft ett kärleksförhållande sedan flera år, varvid de visserligen haft sitt hem på var sin ort men hållit daglig kontakt och bott ihop på helger och semestrar. HD ansåg dock inte mannen berättigad till skadestånd. Domstolen framhöll att SkL:s regel var avsedd som en enkel och lättillämpad bestämmelse för den praktiska skaderegleringen (en synpunkt som utvecklades närmare i ett särskilt yttrande av referenten). Den tog främst sikte på dem som tillhörde samma etablerade hushållsgemenskap som den avlidne; i särskilda fall kunde skadestånd utgå också till någon annan, men då krävdes att det av andra skäl rått en sådan samhörighet som mellan samboende personer. Det räckte inte med en sådan relation som förekom i målet. — Också här har domstolen alltså av praktiska hänsyn föredragit en i viss mån förenklad regel i stället för att fästa vikt vid särskilda förhållanden som av billighetsskäl kunde talat för en generösare skadeståndsregel.s. 1054
7.Genom den nämnda propositionen 2021/22:198 har en ny bestämmelse (2 kap. 3a §) införts: den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet genom brott orsakar någon annans död ska betala särskild anhörigersättning till den som stod den avlidne särskilt nära, om det inte är uppenbart oskäligt. Någon regel om ersättning till anhöriga när brottsoffret överlevt föreslås inte, men man kan vänta sig att sådan ersättning blir vanligare i rättspraxis med hänsyn till lagstiftarens positiva inställning till skadestånd av detta slag. Ett exempel är NJA 2021 s. 746, omnämnt i 2.1 ovan (anhörigersättning vid svår kroppsskada). 2.3 Omprövning Frågan om en omprövning enligt 5 kap. 5 § SkL bedömdes i NJA 2020 s. 159 (Truckolyckan). En kvinna hade skadats genom en trafikolycka i arbetet och beviljats en tidsbegränsad arbetsskadelivränta enligt lagen om arbetsskadeförsäkring. Enligt senare avtal med trafikförsäkringsbolaget skulle bolaget med hänsyn till arbetsskadelivräntan från Försäkringskassan i fortsättningen inte betala någon ersättning för inkomstförlust till den skadelidande. Vid prövning av rätten till arbetsskadelivränta beslöts därefter att hennes rätt till livräntan skulle upphöra. Med anledning av detta begärde hon omprövning av rätten till ersättning till inkomstförlust. Försäkringsbolaget bestred yrkandet, bl.a. på den grund att det saknades orsakssamband mellan olyckan och den skadelidandes arbetsoförmåga. Frågan i HD var om det i omprövningsärendet kunde ske en omprövning av detta orsakssamband. Domstolen fann att en redan fastställd rätt till ersättning för en personskada inte kunde prövas på nytt enligt 5 kap. 5 §; orsakssambandet med olyckan kunde alltså inte omprövas i denna ordning. Däremot kunde prövas om senare inträffade förändringar i arbetsförmågan utgjorde en följd av den ursprungliga personskadan. — Som domstolen framhöll skulle en mera omfattande möjlighet till omprövning vara svår att förena med ändamålsskälen bakom SkL:s regel.s. 1054
8.NJA 2020 s. 853 (Golvläggarens livränta) gällde två frågor beträffande omprövning av trafikskadeersättning enligt 5 kap. 5 § SkL: dels när fordran på ersättning för inkomstförlust i sådana fall preskriberas, dels om det är möjligt att ompröva skadestånd enligt paragrafen flera gånger på grund av väsentliga förändringar i förhållandena. Rörande den första frågan ansåg HD att vid omprövning av en livränta på grund av inkomstförlust preskriptionstiden även för alla framtida successivt förfallande belopp räknas från den tidpunkt då den aktuella förändringen uppkom. Själva rätten till omprövning preskriberas inte. Rörande den andra frågan fann HD — föga överraskande — att en rätt till omprövning kan föreligga flera gånger vid nya väsentliga ändringar i de ekonomiska förhållandena.s. 1055