1.Det svenska sjöfartsstödet är uppbyggt kring dels ett bemanningsstöd, dels möjligheten till tonnageskatt. Något internationellt skeppsregister har dock aldrig införts i Sverige utan många svenska redare har flaggat i t.ex. Norge eller Danmark.s. 989
2.Bemanningsstödet kan karaktäriseras som juridiskt tekniskt komplicerat. Det begränsas av unionsrättens statsstödsregler och har utformats mot bakgrund av dessa (Se Meddelande C(2004) 43 från kommissionen — Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till sjötransport). De svenska reglerna är utformade så att skatt på sjöinkomst, arbetsgivaravgifter och löneavgifter krediteras rederiets skattekonto. Rederierna betalar med andra ord bara nettolön i fråga om ersättningar som utgör sjöinkomst.s. 989
3.En första fråga är då vilken typ av ersättning som ska anses utgöra sjöinkomst; för andra ersättningar utgår inte sjöfartsstöd. Med sjöinkomst avses lön, förmåner, drickspengar och annan ersättning till den som är anställd ombord och som enligt sjömanslagen (1973:282) är sjöman. I detta ligger att ersättningen ska utgöra ersättning för fartygsarbete och ha intjänats i befattning ombord. Som sjöinkomst räknas även vederlag under kortare väntetid. Däremot utgår inte ersättning utöver gängse befälhavarlön för t.ex. fartygets ägare (se Tamina Förvaltningsrätten i Faluns dom den 11 februari 2013 i mål 1288-12).s. 989
4.För att ersättning som ett rederi betalar ut till anställda ska anses vara sjöinkomst måste fartyget vara klassat som ett EES-handelsfartyg. Det är Skatteverket som klassificerar fartyget (se 64 kap. 3 § inkomstskattelagen [1999:1229]).s. 989
5.För att få sjöfartsstöd måste rederiet ansöka om en förklaring om att fartyget är stödberättigat hos Delegationen för sjöfartsstöd.s. 989
6.Sjöfartsstöd lämnas om fartyget i sin näringsverksamhet används i trafik som är utsatt för internationell konkurrens (se 2 § förordningen [2011:770] om sjöfartsstöd). Ett första krav här är alltså att fartyget bedriver näring. Fartyget Gunilla ägs av Öckerö kommun med det uttalade syftet att användas av Öckerö gymnasieskola för undervisningsverksamhet för skolans elever. Eleverna är inkvarterade ombord på fartyget. Huvudsakligen följer eleverna undervisningen och bedriver egna studier, men till viss del utför de även arbetsuppgifter ombord på fartyget. Under sådana förhållanden var det enligt domstolarnas bedömning fråga om utbildning och inte om transporter av gods eller passagerare (se Gunilla av Öckerö Förvaltningsrätten i Faluns dom den 26 juni 2014 i mål 5514-13). Inte heller ansågs fartyget vara ett passagerarfartyg (se Gunilla av Öckerö Förvaltningsrätten i Faluns dom den 20 maj 2015 i mål 5427-14).s. 990
7.För att få stöd får fartyget inte vara registrerat i något annat register än det svenska. Rederiet ska dessutom ställa utbildningsplatser ombord till förfogande. Slutligen ska tillräckliga försäkringar för fartyget och dess drift finnas (se 2 § förordningen [2011:770] om sjöfartsstöd).s. 990
8.Det svenska sjöfartsstödet utvidgades 2014 till att omfatta inte endast fartyg som transporterar passagerare och gods utan även fartyg sysselsatta inom den s.k. specialsjöfarten. Exempel på fartyg som omfattas av stödet i dag är kabelläggningsfartyg och sjömätningsfartyg. Avsikten från regeringens sida var att gynna även den delen av näringen som konkurrerar med utländska rederier (se prop. 2012/13: 144 s. 6).s. 990
9.Ett mål om sjöfartsstöd, vilket tangerar reglerna om specialfartyg, har letat sig upp ända till högsta instans. Högsta förvaltningsdomstolen prövade i rättsfallet Sigrid HFD 2018 ref. 82 huruvida ett fartyg kunde anses användas i trafik som var utsatt för internationell konkurrens på sjöfartsmarkanden. Fartyget hade under den aktuella tidsperioden transporterat kärnbränsle och radioaktivt avfall mellan olika hamnar.s. 990
10.Enligt domstolen ska konkurrensvillkoret förstås på så sätt att den typ av trafik som ett fartyg normalt sett används i, ska vara utsatt för internationell konkurrens. Domstolen fann att det inte hade någon betydelse hur varje enskilt transportuppdrag hade erhållits och inte heller om fartyget utför uppdrag åt sin ägare eller åt någon annan. Däremot krävs att den stödsökande visar att liknande transporter utförs av andra fartyg på den internationella sjöfartsmarknaden. I fallet ansågs rederiet ha visat att det utförts likande transporter varför sjöfartsstöd därför kunde medges.s. 990