1.Om erkännande av en i annan medlemsstat i strid med Bryssel IIförordningens litispendensregel meddelad hemskillnad, se beskrivning i avsnitt 10 nedan av EU-domstolens dom den 16 januari 2019 i saken Liberato v. Grigorescu (mål C-386/17). Domstolen bekräftade i samma mål också att litispendens enligt Bryssel II-förordningens artikel 19 kan föreligga när det väcks en talan om hemskillnad i den ena och en talan om äktenskapsskillnad i den andra medlemsstaten.s. 942
2.EU-domstolens slutsatser den 3 oktober 2019 i saken OF v. PG (mål C-759/18) var ganska självklara, vilket förklarar varför domstolen avgjorde målet genom beslut i stället för genom dom. Artikel 3(1)(b) i Bryssel II-förordningen ger behörighet att pröva frågor om äktenskapsskillnad till bl.a. den medlemsstat där båda makarna är medborgare. Domstolen konstaterar att det i dessa fall saknas anledning att pröva huruvida svaranden medger att domstolen är behörig. Det spelar inte heller någon roll för skilsmässodomsrätten att paret har ett minderårigt barn. Till saken hör att enligt relevant (rumänsk) processrätt var den hänskjutande domstolen skyldig att i samband med skilsmässan även pröva frågan om föräldraansvar och underhåll, trots att käranden inte har framställt några yrkanden därom. Detta godtogs dock inte av EU-domstolen. Bryssel II-förordningens artikel 12(1)(b), som ger den domstol som prövar äktenskapsskillnaden behörighet att ta upp frågor om föräldraansvar, förutsatt bl.a. att denna behörighet uttryckligen eller på något annat entydigt sätt har godtagits av makarna, kan enligt EU-domstolen inte tillämpas när förfarandet inte avser föräldraansvar och svaranden inte har inställt sig. Beträffande underhållsfrågan slog domstolen fast att den inte avser föräldraansvar enligt Bryssel II-förordningen utan omfattas av underhållsförordningen nr 4/2009, vars artikel 3(d) under vissa förutsättningar tillerkänner den domstol som är behörig att pröva talan om föräldraansvar behörighet att i samband därmed pröva underhållsfrågan. Detta var dock inte aktuellt i målet, där behörighet att pröva föräldraansvar saknades (se ovan).s. 942
3.Högsta förvaltningsdomstolens dom HFD 2020 ref. 32 handlar om tillämpning, i samband med ett utomlands ingånget polygamt äktenskap, av reglerna i socialförsäkringsbalkens 95 kap. om bostadsbidrag. Av betydelse för denna rättsfallsöversikt är att reglerna förenklat uttryckt skiljer mellan bidrag till makar, där bidraget beräknas utifrån båda makarnas inkomster, och bidrag för ensamstående, som beräknas med beaktande av bara sökandens egna inkomster. Den aktuella sökanden var en kvinna folkbokförd som gift med en man som var skriven och uppbar bostadsbidrag på en annan adress hos en annan kvinna som också var registrerad som hans hustru. Högsta domstolen påpekade att sökanden och mannen visserligen var folkbokförda som gifta med varandra, men att denna registrering inte är avgörande för om äktenskapet ska erkännas i andra sammanhang. Reglerna om bostadsbidrag är utformade så att de förutsätter att en person kan vara gift med endast en annan person. Något utrymme att vid tillämpningen av dessa regler betrakta en person som gift med mer än en person finns inte. Domstolen kom därför fram till att det var rätt av Försäkringskassan att behandla sökanden som ensamstående. — Domen godtar indirekt båda äktenskapens giltighet i Sverige, låt vara att den även bekräftar att anteckning av ett utländskt äktenskap i folkbokföringen inte är bindande för andra myndigheter och domstolar där samma äktenskap kan vara av betydelse (se redan HFD 2012 ref. 17). Domen nämner för övrigt inte ens vilket av äktenskapen som var det senare och följaktligen polygamt. Av domen framgår också att man kan tänkas godta ett och samma äktenskap för vissa men inte för andra ändamål. Att utformningen av reglerna om bostadsbidrag hindrar accepterande av tvegifte hindrar således inte nödvändigtvis att mannen t.ex. skulle kunna anses skyldig att betala underhåll till båda hustrurna. Inställningen till utländska månggiften skärptes väsentligt genom SFS 2021:465, som dock inte påverkar de aktuella äktenskapen, vilka registrerats i folkbokföringen före ändringens ikraftträdande.s. 942
4.Se också EU-domstolens dom den 16 juli 2020 i saken JE v. KF (mål C-249/19), beskriven i avsnitt 1 ovan.s. 943