Hänvisningar till tidigare förarbeten ges i NJA 2020 s. 426 p. 8–10.
Hänvisas från p. 20 (s. 896)
20.Det finns andra typer av mål där landinformation också är av stor betydelse, nämligen i mål om utlämning enligt lag (1957:668) om utlämning för brott (utlämningslagen).Det är regeringen som fattar beslut men HD som prövar ärendet om den som ska utlämnas inte samtycker till utlämningen. Den bestämmelse som främst är relevant för detta sammanhang är utlämningslagen 7 § som i huvudsak korresponderar med Flyktingkonventionens art. 1 A (2) och principen om non-refoulement, samt med UtlL 4 kap. 1 §, även om en fullständig överensstämmelse inte har varit avsikten. De frågeställningar som oftast uppkommer är om den som begärs utlämnad riskerar att utsättas för tortyr eller dödsstraff eller riskerar att inte få en rättvis rättegång. Det har i HD:s praxis uttryckts att HD utöver själva utlämningslagen även ska pröva om Europakonventionens artikel 3 och 6 utgör ett hinder mot utlämning, en normutfyllnad för att hantera uppkomsten av det lagliga hinder mot utlämning som uppstått med Europakonventionen. HD utför i utlämningsärendena omfattande egna analyser av landinformation och praxis från Europadomstolen, t.ex. i NJA 2019 s. 611 avseende utlämning till Kina. Domarna från Europadomstolen innehåller omfattande utredningar, flera gånger med ett komparativt material om hur olika länders domstolar behandlar utlämningsärenden till ett visst land. Det finns alltså paralleller mellan utlämningsärenden och verkställighetsfrågan i ärenden om utvisning på grund av brott eftersom båda förutsätter kunskaper om andra länders rättssystem och annan landinformation av relevans.s. 896