A.a. s. 171 och 176. 1 1 Se t.ex. RÅ 1999 ref. 76 och EU-domstolens dom i mål C-418/11 Texdata Software GmbH, punkt 52. 12 Det bör nämnas att det råder en viss debatt kring huruvida det tredje steget över huvud taget utgör en del av EU-domstolens proportionalitetsbedömning. Den rådande uppfattningen tycks dock vara att det tredje steget utgör en del av bedömningen, men att det inte behöver göra det i alla situationer (Gydal: The Principle of Proportionality, Institutet för Europeisk rätt vid Stockholms Universitet 1995, s. 32 och Craig, EU Administrative Law, tredje uppl. 2018, s. 643). 13 Se t.ex. domen i mål 258-17 s. 8 ff. 1 4 Kammarrätten i Stockholms beslut den 28 december 2018 i mål 4531-18. 15 Se t.ex. HFD 2013 ref. 2. 16 SOU 2010:29 s. 184. 1 7 Förvaltningsrättens dom i mål 258-17 s. 15. 18 Se t.ex. HFD 2017 ref. 5. 1 9 Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 2 juli 2019 i mål 309-19, s. 11 f. 20 Ibid. s. 15. 21 Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 25 augusti 2020 i mål 25434-19 s. 10 ff. 2 2 HFD 2020 ref 28. p. 20 ff. 23 Ibid. p. 28. 24 Jfr Lundmark och Säfsten, Förvaltningslagen — En kommentar, 2020, s. 55 ff. 25 I de fall det är fråga om en EU-rättsakt måste man emellertid också beakta att regelverket är avsett att tillämpas på samma sätt i alla medlemsstater inom unionen. Det kan innebära att det inte är möjligt med normgivning på medlemsstatsnivå. 2 6 Se 1 § författningssamlingsförordningen (1976:725). 27 Se t.ex. Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 25 augusti 2020 i mål 25434-19 s. 11. 28 Ibid. s. 9 f. 29 Se t.ex. Dahlman och Korths Aspegren i SvJT 2018 s. 328. Jag har själv tyckt mig kunna konstatera bl.a. att ”sannolika skäl” betyder någonting annat vid prövning av ett häktningsyrkande (häktningsyrkanden bifalls nästan alltid) än vid prövning av ett yrkande om säkerhetsåtgärd i tvistemål enligt 15 kap. rättegångsbalken (bifalls inte lika lätt). Det generella beviskravet i tvistemål, styrkt, upplevs nog också många gånger som strängare än (det i teorin strängare) kravet utom rimligt tvivel som gäller i brottmål. 30 Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 25 augusti 2020 i mål 25434-19 s. 9 med hänvisning till RÅ 2006 ref. 7 och RÅ 1994 ref. 88. 3 1 Dåvarande Datainspektionens vägledning dnr DI-2020-11495. 3 2 J. Bowring (red.) The Works of Jeremy Bentham, vol. V, s. 235.
Hänvisas från p. 12 (s. 740)
A.a. s. 171 och 176. 1 1 Se t.ex. RÅ 1999 ref. 76 och EU-domstolens dom i mål C-418/11 Texdata Software GmbH, punkt 52. 12 Det bör nämnas att det råder en viss debatt kring huruvida det tredje steget över huvud taget utgör en del av EU-domstolens proportionalitetsbedömning. Den rådande uppfattningen tycks dock vara att det tredje steget utgör en del av bedömningen, men att det inte behöver göra det i alla situationer (Gydal: The Principle of Proportionality, Institutet för Europeisk rätt vid Stockholms Universitet 1995, s. 32 och Craig, EU Administrative Law, tredje uppl. 2018, s. 643). 13 Se t.ex. domen i mål 258-17 s. 8 ff. 1 4 Kammarrätten i Stockholms beslut den 28 december 2018 i mål 4531-18. 15 Se t.ex. HFD 2013 ref. 2. 16 SOU 2010:29 s. 184. 1 7 Förvaltningsrättens dom i mål 258-17 s. 15. 18 Se t.ex. HFD 2017 ref. 5. 1 9 Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 2 juli 2019 i mål 309-19, s. 11 f. 20 Ibid. s. 15. 21 Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 25 augusti 2020 i mål 25434-19 s. 10 ff. 2 2 HFD 2020 ref 28. p. 20 ff. 23 Ibid. p. 28. 24 Jfr Lundmark och Säfsten, Förvaltningslagen — En kommentar, 2020, s. 55 ff. 25 I de fall det är fråga om en EU-rättsakt måste man emellertid också beakta att regelverket är avsett att tillämpas på samma sätt i alla medlemsstater inom unionen. Det kan innebära att det inte är möjligt med normgivning på medlemsstatsnivå. 2 6 Se 1 § författningssamlingsförordningen (1976:725). 27 Se t.ex. Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 25 augusti 2020 i mål 25434-19 s. 11. 28 Ibid. s. 9 f. 29 Se t.ex. Dahlman och Korths Aspegren i SvJT 2018 s. 328. Jag har själv tyckt mig kunna konstatera bl.a. att ”sannolika skäl” betyder någonting annat vid prövning av ett häktningsyrkande (häktningsyrkanden bifalls nästan alltid) än vid prövning av ett yrkande om säkerhetsåtgärd i tvistemål enligt 15 kap. rättegångsbalken (bifalls inte lika lätt). Det generella beviskravet i tvistemål, styrkt, upplevs nog också många gånger som strängare än (det i teorin strängare) kravet utom rimligt tvivel som gäller i brottmål. 30 Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 25 augusti 2020 i mål 25434-19 s. 9 med hänvisning till RÅ 2006 ref. 7 och RÅ 1994 ref. 88. 3 1 Dåvarande Datainspektionens vägledning dnr DI-2020-11495. 3 2 J. Bowring (red.) The Works of Jeremy Bentham, vol. V, s. 235.s. 740