Med omständighet avses här, liksom beträffande 17 kap. 3 § RB, rättfakta, se Fitger m.fl., a.a., kommentaren till 50 kap. 25 § 3 st. RB.
Hänvisas från p. 19 (s. 692)
19.Som nämnts ovan i avsnitt 6.2.1 likställs ett återtagande av ett erkännande med åberopande av omständighet när det gäller regler om preklusion. I hovrätten får part därför i enlighet med 50 kap. 25 § 3 st. RB inte återta ett erkännande av en omständighet om inte parten gör sannolikt att denne inte kunde göra det vid tingsrätten eller det annars fanns giltig ursäkt för att inte göra det. När så en part med stöd av något av undantagen tillåts att återta ett erkännande och hovrätten återförvisar målet för att det först ankommer på tingsrätten att pröva omständigheten materiellt har ramen för målets prövning förändrats på samma sätt som i 2001 års fall. Men denna förändring är då, till skillnad från i 2001 års fall, inte föranledd av att tingsrätten begått något rättegångsfel. Det är då osäkert om den förändring av ramen för målets prövning som skett utgör tillräckligt skäl för att beslutet ska få överklagas.s. 692