1.Arbetsrätten är sedan länge en egen civilrättslig underdisciplin i Sverige. För den svenska arbetsrättens utveckling finns en aktör vars betydelse inte kan överdrivas, nämligen Arbetsdomstolen. Arbetsdomstolen är den högsta domstolen för arbetstvister. Det dröjde inte länge förrän denna den första svenska specialdomstolen övervann det initiala motstånd som arbetarrörelsen visade mot Arbetsdomstolen när den inrättades 1928. Sedan länge och alltjämt åtnjuter Arbetsdomstolen högt förtroende från såväl arbetsgivare som arbetstagare.s. 607
2.Arbetsdomstolen skiljer sig från andra domstolar i det att den ofta avgör mål som både första och sista instans. Dessutom är den särpräglad, eftersom intresseledamöter från arbetsmarknadens organisationer deltar i dömandet. Normalt är intresseledamöterna i majoritet och kan således, om de är eniga, överrösta ämbetsmannaledamöterna. Alla arbetsmarknadsorganisationer är emellertid inte — och vill kanske inte heller vara — representerade i domarsätet; fristående organisationer såsom SAC-Syndikalisterna och Företagarna nominerar inte ledamöter till Arbetsdomstolen. Intresseledamöterna ska bidra med såväl kunskap om värderingar och synsätt på arbetsmarknaden som legitimitet för dömandet — de direkt berörda av beslutsfattandet deltar också i det.s. 607
3.För en högsta instans som ska vägleda rättstillämpningen är kraven på avgörandenas vederhäftighet höga, och de som studerar domstolens praxis är vana vid att Arbetsdomstolen överträffar dessa högt ställda förväntningar. Otaliga domar genom årens lopp har på övertygade sätt utgjort sista ordet i tvister på arbetsmarknaden och samtidigt klargjort rättsläget för framtiden. I domböckerna finns många exempel; bl.a. AD 1980 nr 72 om primär förhandlingsskyldighet och AD 2018 nr 51 om diskriminering på grund av religion. Arbetsdomstolens rättsskapande verksamhet — t.ex. AD 1978 nr 89 'den bastubadande sulfitoperatören' — föranleder i regel inte några åtgärder från lagstiftarens sida.s. 608
4.Den svenska arbetsrätten utgår från antaganden om att både arbetsgivare och arbetstagare är organiserade, att dessa organisationer är bundna av kollektivavtal — samt att det inte råder organisationssplittring, dvs. att det i praktiken föreligger endast en organisation att bli medlem i. Under långa perioder motsvarade också verkligheten i det svenska arbetslivet dessa antaganden. Om dessa förutsättningar är för handen är den svenska arbetsrätten som enklast att tillämpa, och om de inte är för handen uppstår en komplicerad situation för arbetsrättstillämparen. På vissa håll på den svenska arbetsmarknaden — Göteborgs hamn är ett känt exempel — har verkligheten utvecklats i riktning bort från de antaganden som ligger bakom gällande svensk arbetsrätt och Arbetsdomstolen har således här att tillämpa de nedärvda reglerna på en i grunden förändrad verklighet.s. 608
5.Även om den lagfästa arbetsrätten, ofta med bakgrund i EU-rätten, växt explosionsartat under de senaste decennierna finns alltjämt ett omfattande område på vilket rätten är skapad av Arbetsdomstolen, och utan att lagstiftaren därefter yttrat sig om rättsläget. När Arbetsdomstolen avgör mål på det område där domstolen själv skapat rätten, hämtar den alltså inte omedelbart stöd från de övriga auktoritativa källor som annars ligger till grund för juridiska argumentationer och beslutsfattande. Domstolens egen argumentation måste i de här fallen övertyga i ensamt majestät.s. 608
6.Övertygande domskäl är självfallet alltid viktigt, men särskilt så i de situationer då Arbetsdomstolen avgör en långvarig och infekterad arbetsmarknadskonflikt med dramatiska ekonomiska konsekvenser. Och när avgörandet innebär att domstolen dömer över de minoritetsorganisationer som inte nominerar ledamöter till domstolen ökar domskälens betydelse ytterligare.s. 609
7.Den 25 november 2020 avgjorde Arbetsdomstolen ett mål där alla ovanstående omständigheter var för handen: domarskapad rätt var tilllämplig, konflikten djupgående, det förekom flera arbetstagarorganisationer med kollektivavtal för det aktuella arbetet, och en av parterna i målet saknar representation i domstolen. För AD 2020 nr 66 var därför förväntningarna på argumentationen i domskälen höga. Tvisten stod mellan Hamnarbetarförbundet och Sveriges hamnar och APM Terminals Gothenburg AB och avsåg det kollektivavtal som slöts i kölvattnet av den uppslitande konflikten i Göteborgs hamn. Målet handlar framför allt om konkurrerande kollektivavtal, varmed avses att arbetsgivare är bunden av två avtal som ska reglera samma arbete.s. 609
8.I den här artikeln granskar vi den rättsliga argumentation som Arbetsdomstolen presenterar till stöd för sitt domslut. Utan att i och för sig göra gällande att domslutet skulle vara oriktigt, vill vi visa hur domskälens argumentation inte fullt ut övertygar.s. 609
9.Artikeln är upplagd enligt följande. En översiktlig beskrivning av bakgrunden till tvisten följs av en ingående granskning av domskälen. Därefter följer de avslutande kommentarer som föranleds av vår granskning av domskälen.s. 609