Mikael Hansson, Slita tvister och skapa prejudikat — Om kollektivavtalstolkning i Arbetsdomstolen, i Niklas Selberg & Erik Sjödin (red.), Lavalgenerationen — 2010talets doktorsavhandlingar i arbetsrätt, 2019, s. 60, fn 31 med hänvisningar. Jfr t.ex. AD 2015 nr 66.
Hänvisas från p. 5 (s. 612)
1.Arbetsdomstolen drar under den första rubriken — om parterna kommit överens om att tillämpa bestämmelsen — slutsatsen att parterna inte kommit överens om att den omtvistade bestämmelsen skulle vara tillämplig för arbetsgivare som är bunden av båda avtalen.s. 612
2.Hamnarbetarförbundet gjorde gällande att den gemensamma partsavsikten var att de båda avtalen skulle vara jämställda och likalydande. Enligt Hamnarbetarförbundet var parterna överens om att tillämpa bestämmelsen om att det krävdes överenskommelse med förbundet om arbetstiderna skulle ändras. Till stöd för påståendet anförde Hamnarbetarförbundet att parterna under avtalsförhandlingarna strukit en formulering om att skyldigheten att förhandla om lokala överenskommelser enbart tillkom part i förstahandsavtalet.s. 612
3.Arbetsdomstolen redogör för vittnesförhör med de som deltagit i avtalsförhandlingarna, konstaterar att dessa inte var samstämmiga, och pekar på att arbetsgivarna klargjort att de var av motsatt uppfattning jämfört med förbundet. Arbetsdomstolen framhåller att arbetsgivarna offentligt klargjort sin inställning, och att detta inte kunde ha undgått Hamnarbetarförbundet.s. 612
4.Enligt Arbetsdomstolen är det, även om Hamnarbetarförbundets avtal var ett andrahandsavtal, inte möjligt att dra slutsatsen att det fanns en gemensam partsavsikt om att den omtvistade bestämmelsen skulle tillämpas.s. 612
5.På samma sätt som vid avtalstolkning i allmänhet är gemensam partsavsikt utgångspunkten för tolkning av kollektivavtal: Om en gemensam partsavsikt kan fastställas, så ska denna bestämma avtalsinnehållet, och alltså ha företräde framför eventuellt avvikande ordalydelse i avtalstexten. Den som påstår att det föreligger en gemensam partsavsikt som avviker från avtalets ordalydelse, har bevisbördan för detta.s. 612
6.I detta sammanhang vill vi särskilt framhålla några sekundära kollektivavtalstolkningsprinciper som vi menar har relevans för den aktuella situationen — och som inte berörs av Arbetsdomstolen i den här aktuella domen.s. 612
7.För det första; frånfaller part en ståndpunkt under förhandlingen — in casu den formulering om andrahandsavtalets ställning som ströks under avtalsförhandlingen — skapas en presumtion för att avtalstexten inte har en innebörd som överensstämmer med den övergivna ståndpunkten. För det andra; den som inser att motparten missförstår ett avtalsförslag måste vara aktiv för att undanröja missförståndet, annars kan avtalet tolkas i överensstämmelse med motpartens uppfattning. För det tredje; om part lägger en ovanlig innebörd i ett begrepp/text, måste parten klargöra betydelseskillnaden för att inte bli bunden enligt den gängse innebörden.s. 612
8.Arbetsgivarparten hade i Arbetsdomstolen berättat om hur man accepterat strykningen, dvs. att arbetstagarparten fäst vikt vid att formuleringen skulle utgå ur kollektivavtalet. Bevekelsegrunden för att arbetsgivaren accepterade strykningen var att denna ”inte utgjorde någon avtalsreglering utan endast klargjorde andrahandsavtalets rättsliga ställning”. Det är oklart vilken slutsats som skulle blivit följden om de principer för kollektivavtalstolkning som vi pekar på i det ovanstående hade tillämpats.s. 613
9.Det råder i alla händelser osäkerhet om huruvida Arbetsdomstolen tolkar avtalet eller prövar om det finns en överenskommelse om att tilllämpa avtalet.s. 613