1.En av skiljelinjerna mellan de olika uppfattningarna om begreppet ”muntlig förhandling” ligger i själva tolkningssättet. Har begreppet en fast innebörd som inte kan förändras genom teknikens utveckling, eller ska begreppet anpassas till denna utveckling?s. 402
2.Allmänt sett finns det i Sverige en pragmatisk inställning till problemställningar av detta slag. Det finns gott om exempel på att domstolar eftersträvar teknikneutrala lösningar vid tolkning av olika begrepp.s. 403
3.Ett närliggande exempel finns i skriftlighetsbegreppet. I 50 kap. 1 § och 55 kap. 1 § rättegångsbalken föreskrivs att part som vill överklaga en dom till hovrätt eller HD ska göra detta ”skriftligen”. Vid rättegångsbalkens tillkomst var det en självklarhet att överklagandet skulle göras genom en skrift i bokstavlig mening. Något annat sätt fanns inte. Med teknikens utveckling har skriftlighetsbegreppet fått ett nytt innehåll. Numera får hovrätterna och HD årligen mängder av överklaganden enbart per mejl, dvs. elektroniska meddelanden som inte existerar i skrift förrän domstolen skriver ut dem. Och dessa godtas i praxis som skriftliga överklaganden.s. 403
4.Att lagstadgade skriftlighetskrav kan omtolkas på grund av teknikförändringar framgår av rättsfallet NJA 2017 s. 769, Collectors elektroniska skuldebrev. Fallet rörde kravet i 2 kap. 2 § utsökningsbalken att en borgenär som vill få verkställighet för en fordran grundad på ett löpande skuldebrev ska ge in handlingen till kronofogdemyndigheten. Finansbolaget Collector hade fått avslag på sin ansökan, eftersom det löpande skuldebrevet endast existerade i elektronisk form. HD uttalade i sitt avgörande att det borde kunna ske en teknikneutral tillämpning, om det kan ske med upprätthållande av de skyddsändamål som reglerna i skuldebrevslagen är avsedda att fylla. HD fann att skyddsändamålen kunde tillgodoses genom Collectors rutiner för hantering av skuldebrev och beviljade ansökan om verkställighet.s. 403
5.Ett liknande exempel på teknikanpassad tolkning finns i rättsfallet NJA 2020 s. 373, SIE4-filerna. Där byggde HD vidare på den utvidgade tolkningen av formerna för edition av skriftlig handling som inleddes genom NJA 1998 s. 829, Loggfilerna.s. 403
6.Det kan alltså konstateras att det inte finns någon frysningsprincip vid tolkning av rättsliga begrepp. Vad som i en tid ansågs som ett entydigt begrepp kan genom teknisk och samhällelig utveckling få en utvidgad innebörd. Det finns således inte några hinder i LSF eller enligt allmänna rättsprinciper mot att tolka begreppet muntlig förhandling på ett teknikanpassat sätt.s. 403