Jfr NJA 2018 s. 816 p. 11–12.
Hänvisas från p. 3 (s. 278)
1.Bedrägeri är ett brott som blivit allt vanligare på senare tid. En del bedrägerier sker med användning av de allmänna domstolarna. Det är inte så att de allmänna domstolarna på något sätt frivilligt medverkar till bedrägerierna, men RB:s regler kan göra det svårt att hindra pågående bedrägliga förfaranden.s. 277
2.Artikeln behandlar följande typsituation. Käranden väcker talan mot svaranden rörande ett avtal som käranden vet inte finns. Efter att tingsrätten utfärdat stämning får svaranden ett brev från tingsrätten. I dessa fall brukar svaranden vara en högt skuldsatt person som har svårt att värja sig — om han eller hon över huvud taget inser att kärandens anspråk är felaktigt. Istället kanske svaranden ignorerar domstolsprocessen i tron att anspråket bara är en bland många legitima skulder på grund av att brevet kommer från tingsrätten; svaranden kanske t.o.m. inte ens öppnar brevet pga. skamkänslor såsom i NJA 2018 s. 816. Förfarandet utgör med all sannolikhet bedrägeri enligt 9 kap. 1 § första stycket brottsbalken (1962:700) eftersom käranden orsakar svaranden en osann tro, som i sin tur leder till en förmögenhetsöverföring genom att käranden på grund av en lagakraftvunnen tredskodom får en fordran mot svaranden. När tredskodomen vinner laga kraft föreligger i alla fall beaktansvärd fara för slutlig förlust hos målsäganden.s. 277
3.Ibland kan domstolen genom enkla undersökningar — eller tidigare kunskap — upptäcka att käranden är ett bolag vars verksamhet går ut på att framställa falska krav. I många fall har Kronofogdemyndigheten redan upptäckt tveksamheterna och behandlat samtliga ansökningar om betalningsföreläggande från käranden som bestridda utan invändning. Antagligen slutar många av dessa fall i en bifallande tredskodom mot svaranden som han eller hon inte återvinner. För den som anser att materiell riktighet och genomslag för den materiella rätten är viktigt är detta otillfredsställande.s. 278
4.De stötande resultaten kan antagligen korrigeras i efterhand genom resning.Artikeln avser dock att besvara frågan om man inte kan stoppa kraven tidigare än så. Vidare kan möjligen en del fall lösas genom att domstolen uppmärksammar svaranden på eventuella tveksamheter i stämningen, vilket skulle kunna ligga inom ramen för domstolens skyldighet att utöva materiell processledning. För att renodla problemet utgår jag dock i det följande från att svaranden inte ens läser stämningen varför materiell processledning inte kan lösa problemet.s. 278
5.I det följande kommer jag inledningsvis att närmare förklara hur situationen ska betraktas processuellt. Därefter kommer jag först att granska hur motsvarande situation hanteras hos Kronofogdemyndigheten och sedan övergå till hur allmän domstol skulle kunna lösa problemet.s. 278