NJA 2002 s. 463 och NJA 2004 s. 325 samt Heuman, Specialprocess, utsökning och konkurs, Åttonde upplagan, Norstedts juridik 2020, s. 191 och 197.
Hänvisas från p. 2 (s. 34)
2.En presumtion kan ge upphov till rättsfrågor, nämligen hur man ska tolka den ordkonstellation som enligt lag eller praxis ger uttryck för den presumtionsgrundande omständigheten. Det kan uppkomma en rättslig bedömningsfråga när en domstol ska avgöra om det presumtionsgrundande uttrycket bör tolkas reduktivt av det skälet att det i vissa fall inte föreligger sådan ursprungssannolikhet som utgör den rättspolitiska grunden för presumtionsregeln. Med hänsyn till de långtgående verkningarna som följer av ett konkursbeslut kan man vidare tänka sig att en domstol tar avstånd från analog rättslig tolkning som skulle medföra att en gäldenär försätts i konkurs utan uttryckligt lagstöd. 6.2 Presumtionens räckvidd sammanfaller med tillämpningsområdet för den civilrättsliga regeln Den andra typen av presumtioner innebär att en civilrättslig regel i samtliga fall ska tillämpas så att en presumtion upprätthålls. Det ställs inte något krav på att en särskild presumtionsförutsättning ska vara uppfylld. Som exempel kan nämnas regeln i 21 § kreditupplysningslagen. I regeln sägs att den som bedriver kreditupplysningsverksamhet ska ersätta skada som till följd av verksamheten tillfogas någon genom otillbörligt intrång i hans eller hennes personliga integritet eller genom att en oriktig uppgift lämnas om honom eller henne. I lagtexten tillfogas att ansvar utesluts om ”den som bedriver verksamhet kan visa att tillbörlig omsorg och varsamhet har iakttagits.” Detta bevisrättsliga exculpationsrekvisit gäller för samtliga fall då skadeståndsregelns övriga rekvisit är uppfyllda. Det uppställs inte någon särskild förutsättning för presumtionen.s. 34