Adlercreutz, Gorton och Lindell-Frantz, Avtalsrätt I, Juristförlaget i Lund, Fjortonde upplagan 2016, s. 117, Adlercreutz och Gorton, Avtalsrätt II, Sjätte upplagan, Juristförlaget i Lund 2010, s. 59, 91 och 97, AD 2014 nr 31 s. 14 samt Westberg, Konflikt och kontrakt, Jure 2020, s. 164 och 594. Se om testamentstolkning Boström, Vänbok till Claes Sandgren, Iustus 2012, s. 83 ff.
Hänvisas från p. 1 (s. 26)
1.Det finns olika typer av presumtioner. För att beteckna dem används ibland andra uttryckssätt. Någon gång talas om indubioregler, dvs. en anvisning om ett val som ska göras i fall då det råder tvivelsmål. Den straffprocessuella tolkningsprincipen in dubio mitius innebär en slags presumtion liksom den avtalstolkningsprincip som betecknas som oklarhetsregeln. Inom avtalsrätten finns det presumtioner som gäller för tolkning och för uppkomsten av ett bindande avtal. Begreppsmässigt uttrycks samma sak eller något likartat med föreskrifter om att tolkningen ska vara restriktiv eller extensiv. Det kan innebära att en argumentationsbörda läggs på den part som missgynnas av den restriktiva tolkningen. Parten måste då lägga fram argument som klart överväger andra partens skäl. Prejudikatinstanser säger ibland att de utgår från ett visst förhållande eller att något fortsättningsvis utgör en utgångspunkt. Om förklaringen inte innebär att fakta är styrkta eller att en rättslig bedömning är motiverad på ett helt övertygande sätt kan förklaringen verka som en presumtion. Om en prejudikatinstans i ett visst sammanhang vill undvika att använda presumtioner på grund av deras komplicerade uppbyggnad är det av vikt att de inte omedvetet för presumtionsresonemang genom att använda alternativa uttryckssätt. Som sagts har presumtionsbegreppet till skillnad från andra bevisrättsliga termer in definierats och utvecklats av HD och HFD på ett enkelt och kortfattat sätt. Begreppets innebörd och användning föranleder problem.s. 26