Närliggande

237.Frågan om borgenärens agerande mot en eller flera av ett större antal solidariskt ansvariga gäldenärer innebär att borgenärens rätt till betalning av de övriga påverkas eller helt bortfaller prövades också i NJA 2016 s. 1176. Här hade borgenären eftergett sin fordran mot en gäldenär utan övriga gäldenärers samtycke. I detta fall gäller enligt HD, i den utsträckning som gäldenären befrias genom eftergiften, som utgångspunkt att borgenären inte längre kan göra gällande medgäldenärernas ansvar för gäldenärens andel. Detta motiverade HD med att borgenärens eftergift mot en gäldenär kan innebära att de andra gäldenärerna förlorar möjligheten att kräva ut den gäldenärens andel och att borgenären därför själv får ta de negativa konsekvenserna av att han eller hon väljer att efterge sin fordran mot en gäldenär. HD påpekar dock att frågan om eventuellt minskat ansvar för medgäldenärerna gentemot borgenären är beroende av vilken betydelse eftergiften har i det enskilda fallet för medgäldenärernas regressrätt. En eftergift kan ju i vissa fall inte ha någon betydelse alls för den frågan och i andra fall medföra att regressrätten bortfaller (se härtill Stefan Lindskog, Betalning, 2 uppl. 2018, avsnitt 7.3.3.4, som påpekar att olika typfall kan föranleda skilda utgångspunkter och varierande lösningar).s. 1037