Närliggande

161.HD kom tillbaka till den frågan i ”Armémuseum” NJA 2016 s. 369. Här konstaterade HD att i ”Fidelia” NJA 2013 s. 762 var det som hade hänt efter besluten i form av överprövningar, rättelser och avbrytandebeslut enligt anbudsgivaren utan betydelse. Det konstaterades vidare att de omständigheter som hade inträffat i tiden efter tilldelningsbesluten inte låg inom den processuella ramen i det målet. I 2016 års avgörande var omständigheterna emellertid inte desamma. Här stod det klart att om den upphandlande myndigheten inte hade felaktigt förkastat anbudsgivarens anbud, skulle denna ha tilldelats kontraktet. Det konstaterades vidare att det var det felaktiga beslutet att förkasta anbudsgivarens anbud som hade orsakat behovet av att avbryta upphandlingen. Det fanns därför enligt HD ett adekvat orsakssamband mellan det felaktiga tilldelningsbeslutet och det förhållandet att anbudsgivaren gick miste om avtalet. Det saknades då betydelse om det beslut som därefter fattats om att avbryta upphandlingen utgjorde ytterligare en överträdelse eller inte. Anbudsgivaren tillerkändes därför, jämlikt vad som angavs i ”Ishavet” NJA 2007 s. 349, ersättning för utebliven vinst beräknat enligt subtraktionsmetoden. I ”Armémuseum” NJA 2016 s. 369 prövades också frågan om skadeståndet skulle jämkas (se avsnitt 4.5.2.13).s. 1008