Närliggande

125.Dessa båda avgöranden utgjorde delar av bakgrunden till ”Högskoleavgiften” NJA 2018 s. 266. Här hade en utländsk student betalat en studieavgift för en högskoleutbildning. Lagstiftaren hade i detta fall lämnat öppet hur förhållandet mellan högskolan och studenten skulle betraktas eftersom de offentligrättsliga reglerna inte täckte alla aspekter av rättsförhållandet. HD kom här fram till att allmänna kontraktsrättsliga principer kunde tillämpas vid bedömningen av dels vilka rättigheter en avgiftsbetalande student får anses ha i förhållande till en högskola beträffande utbildningens kvalitet, dels vilka påföljder som kan göras gällande vid eventuella avvikelser från kvalitetskraven. Det påpekades dock särskilt att rättsförhållandets offentligrättsliga natur måste beaktas vid denna bedömning. Den bristande utbildningskvaliteten ansågs i det enskilda fallet utgöra ett avtalsbrott som grundade en rätt till avdrag på studieavgiften. 4.5.1.8 Produktansvar Produktansvar kan aktualiseras såväl inom kontraktets ram som utanför. Exempelvis behandlar KöpL produktskador som utomobligatoriska skador (se 67 § första stycket, som undantar ”ersättning för förlust som köparen tillfogas genom skada på annat än den sålda varan”). Det gör att KöpL avviker från internationella köplagskonventionen CISG, som omfattar sakskador (se artikel 5). För konsumentköpens och konsumenttjänsternas del regleras också ansvaret för vissa produktskador (se 31 § KKöpL och 31 § fjärde stycket KTjL). Utöver att skadeståndslagen och allmänna rättsprinciper i viss utsträckning reglerar ansvaret för produktskador finns den allmänna regleringen i produktansvarslagen (1992:18). Skadestånd enligt den lagen ”betalas för personskada som en produkt har orsakat på grund av en säkerhetsbrist” och för ”sakskada som en produkt på grund av en säkerhetsbrist har orsakat på egendom som till sin typ vanligen är avsedd för enskilt ändamål, om den skadelidande vid tiden för skadan använde egendomen huvudsakligen för sådant ändamål”. Med produkt avses enligt definitionen ”varje lös sak” (se 2 §).s. 992