Stycket

47.Ett riktmärke för beräkningen av hyresnedsättningen bör enligt HD vara att förhållandet mellan den nedsatta och den avtalsenliga hyran svarar mot förhållandet mellan lägenhetens hyresvärde i felaktigt respektive avtalsenligt skick (se ”Radonhuset” NJA 2016 s. 303 p. 27 och ”Entré Malmö” NJA 2019 s. 445 p. 11). Det får dock, som påpekas i 2016 års fall med hänvisning till NJA 2015 s. 656 (p. 10 som dock avsåg ett allmänt konstaterande av vad som ligger i skälighetsbedömningens natur och i det enskilda fallet skäligheten hos en yrkad rättegångskostnad), många gånger göras en friare bedömning inom vissa ramar. I 2016 års fall konstaterade HD att vetskapen om en för hög radonhalt i bostaden skapar ett betydande obehag hos de flesta, att utredning om hur detta påverkade hyresvärdet saknades och att frågan fick anses tämligen svårutredd. Det ansågs dock som klart att en radonförekomst av den aktuella storleken hade en högst påtaglig negativ effekt när det gäller en lägenhets attraktivitet. Hyresnedsättningen skulle därför i vart fall inte vara lägre än de 15 procent som tingsrätten kom fram till.s. 966