Stycket

2.En fråga i målet var om godtrosförvärvarna hade rätt till ersättning för nedlagda kostnader på den beslagtagna egendomen och om de till följd av dessa kostnader hade retentionsrätt i båten. HD uttalade här principiellt att när kostnader avser åtgärder som kommer ägaren till godo ”finns inte skäl att avvika från allmänna principer om retentionsrätt för ersättning för nödiga och nyttiga kostnader vid återbäring av egendom som tillkommer annan. Besittaren har således i princip alltid rätt till ersättning för nödiga kostnader och, om han var i god tro, även för nyttiga kostnader”. HD hänvisade här till t.ex. 5 kap. 1 § JB, 12 § lagen (2005:130) om dödförklaring, 4 kap. 15 § konkurslagen samt NJA 1936 s. 650 och ”Philipsons retentionsrätt” NJA 1987 s. 312 (se Herre, SvJT 2005 s. 714). Det fanns inte heller enligt HD skäl att frångå den principen när målsägandens anspråk prövas interimistiskt enligt 27 kap. 4 a § RB (som ger undersökningsledaren eller åklagaren rätt att under vissa närmare angivna villkor besluta om att föremålet ska lämnas ut till målsäganden redan innan åtal har väckts).s. 951