Se NJA 1999 s. 469. I rättsfallet benämner emellertid HD uppgifterna som företagshemligheter och inte yrkeshemligheter.
Hänvisas från p. 9 (s. 810)
9.I den utsträckning (ii) och (iii) ovan ska anses utgöra några förändringar i förhållande till den tidigare definitionen av företagshemlighet utgör de snarast inskränkningar rörande vad som kan utgöra företagshemligheter. Det bör sannolikt innebära att man kan utgå från att vad som utgör en företagshemlighet alltjämt ryms inom begreppet yrkeshemlighet i enlighet med vad HD tidigare uttalat, så länge det inte är fråga om information hos en icke kommersiell forskningsinstitution. En slutsats som då bör vara rimlig att dra är att den ledning som HD tidigare gett om vad som ska utgöra yrkeshemligheter vid edition enligt 38 kap. 2 § RB fortfarande ska anses gällande. Som exempel på uppgifter som i HD:s praxis ansetts utgöra yrkeshemligheter kan nämnas uppgifter om kunder, kundstorlek, kundvolym och priser, en banks gamla kreditinstruktioner, samt en banks skriftliga instruktioner rörande skyldighet att kontrollera legitimationshandlingar.s. 810