Citat i kontext

Närliggande

Fotnot 65

Se NJA 2012 s. 289 p. 14. Jfr NJA 1995 s. 347.

Hänvisas från p. 8 (s. 810)

8.Enligt Processlagsberedningen borde sannolikt yrkeshemlighet, i likhet med vad som gällde enligt lagen den 29 maj 1931 med vissa bestämmelser om illojal konkurrens, omfatta fabrikationssätt, anordning, affärsförhållande eller annat som är speciellt för ett företag och som den berörde har ett skäligt anspråk på att inte avslöja. Den lag som beredningen nämner ersattes med lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter, vari företagshemlighet definierades i 1 § som sådan information om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för honom i konkurrenshänseende. I detta ligger enligt HD att hemligheten ska ha ett ekonomiskt värde för näringsidkaren. Vidare har HD uttalat att begreppet företagshemlighet ofta stämmer överens med yrkeshemlighet enligt 1931 års lag och att begreppet angetts ha en i vart fall inte vidare betydelse än begreppet yrkeshemlighet. Efter HD:s uttalande har 1990 års lag ersatts av lagen (2018:558) om företagshemligheter, vari en delvis förändrad definition av företagshemlighet intagits i 2 § bl.a. till följd av genomförandet av ett EU-direktiv. Av den nya lagens utformning och förarbeten framgår att i förhållande till den tidigare definitionen och hur den varit avsedd att tillämpas så kan de sakliga skillnaderna sägas vara tre: (i) även information i icke-kommersiella forskningsinstitutioners verksamhet kan utgöra företagshemligheter, (ii) för att det ska vara fråga om en företagshemlighet krävs att innehavaren vidtagit rimliga åtgärder för att hemlighålla den (dvs. ett krav på aktivitet, jfr håller hemlig i 1990 års lag), (iii) information om något som utgör brott eller annat allvarligt missförhållande utgör inte företagshemligheter.s. 810