Se NJA 1996 s. 439, NJA 1987 s. 742 (se återgivandet av klagandens yrkande i HD) och NJA 2005 s. 76 (se rubriken till referatet).
Hänvisas från p. 6 (s. 801)
1.Möjligheten för en part i ett mål vid domstol att där begära att allmänna handlingar ska tillhandahållas som bevis infördes genom att ett andra stycke lades till 38 § lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar (1937 års sekretesslag). Regleringen infördes samtidigt som rättegångsbalken trädde i kraft år 1948 och behandlades inom ramen för Processlagsberedningens arbete.s. 799
2.I förarbetena till 38 § 2 st. 1937 års sekretesslag hänvisade departementschefen till syftet bakom editionsplikten enligt rättegångsbalken, nämligen att alla handlingar som kunde ha betydelse som bevis enligt domstolen skulle företes och att endast i snävt avgränsade fall skulle editionsplikten vara inskränkt. Enligt departementschefen gjorde sig samma synpunkter gällande beträffande allmänna handlingar. 38 § 2 st. 1937 års sekretesslag kom också att i ganska stor utsträckning modelleras efter den bestämmelse i rättegångsbalken som reglerade, och fortfarande reglerar, de grundläggande förutsättningarna för processuell edition av privata handlingar: 38 kap. 2 § RB.s. 799
3.I samband med att sekretesslagen (1980:100) (sekretesslagen) trädde i kraft flyttades regleringen av tillhandahållande av allmänna handlingar till 38 kap. 8 § RB. Lagrummet har därefter endast genomgått redaktionella ändringar i samband med att sekretesslagen ersatts av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL).s. 799
4.Ur terminologisk synvinkel kan man fråga sig om förfarandet enligt 38 kap. 8 § RB bör kallas edition av allmänna handlingar. Förarbetena till 38 § 2 st. 1937 års sekretesslag ger det allmänna intrycket av att man där huvudsakligen avsett att kalla förfarandet för tillhandahållande av allmänna handlingar eller allmänna handlingars tillhandahållande eller liknande. I propositionen talas dock på ett ställe om ”editionsplikt [artikelförfattarens kursivering] beträffande allmänna handlingar” apropå i vilken lag regleringen hör hemma. I de ursprungliga förarbetena till 1937 års sekretesslag lyfte man frågan om denna typ av reglering borde införas på följande vis: ”Huruvida och i vad mån med avseende å hemliga handlingar en editionsplikt [artikelförfattarens kursivering] bör gälla för Kronan i processer vid allmän domstol är ett spörsmål, som lämpligen torde böra lösas i samband med den allmänna rättegångsreformen.” I ett utskottsutlåtande över propositionen talades också om editionsplikt med syftning på 38 § 2 st. 1937 års sekretesslag.s. 800
5.I doktrin kan följande iakttagelser göras. I Fitgers m.fl. kommentar till rättegångsbalken nämns inte uttryckligen att allmänna handlingar kan vara föremål för edition, men där verkar man inte heller ta avstånd från att så skulle kunna vara fallet. I kommentaren till OSL talas om editionsplikt med avseende på 38 kap. 8 § RB. Welamson har kommenterat ett rättsfall som berört 38 § 2 st. 1937 års sekretesslag under rubriken Editionsföreläggande, men i sina kommentarer kring rättsfallet nämner han inte begreppet edition. För Ekelöf m.fl. verkar det inte vara gångbart att tala om edition av allmänna handlingar. Dessa författare anger att reglerna om editionsplikt gäller privata och inte allmänna handlingar, vilket antyder att de ansett att 38 kap. 8 § RB inte handlar om någon editionsplikt. Härvid kan inflikas att det väl i och för sig inte är klart om man kan tala om edition utan att det för den delen behöver föreligga editionsplikt, eller om begreppen förutsätter varandra.s. 800
6.I HD:s praxis har det sporadiskt talats om editionsförelägganden med koppling till tillämpningen av 38 kap. 8 § RB. Det är dock svårt att utläsa om HD:s ordval föregåtts av en djupare analys varför denna praxis nog inte bör ge underlag för någon säker slutsats om den korrekta benämningen.s. 801
7.Av det ovan anförda följer att det inte är helt klart om man bör använda benämningen edition av allmänna handlingar. För att undvika att göra terminologiska fel kommer därför i den här artikeln användas lokutionen tillhandahållande av allmänna handlingar för att beskriva förfarandet enligt 38 kap. 8 § RB. Det ska inte uppfattas som ett avståndstagande från möjligheten att tala om edition när det gäller allmänna handlingar.s. 801