Stycket

3.I anslutning till det ovanstående vill jag även adressera frågan om förutsebarhet i konkursförvaltningen (se avsnitt 5.2 i Anderssons och Ehrstedts replik). Andersson och Ehrstedt pekar på att det finns svårigheter med att besluta om vilka åtgärder som ska vidtas när boet innehar tredje mans egendom (dvs. vårda egendomen eller ej), eftersom många relevanta parametrar är oklara eller svårbedömda vid tidpunkten för beslutet. Vilka krav som ställs på konkursförvaltaren i svåra beslutssituationer har tydliggjorts i NJA 2014 s. 798. Utgångspunkten är att alla bedömningar ska ske mot bakgrund av tillgängligt beslutsunderlag vid tidpunkten för beslutet: Om en förvaltare inför en förvaltningsåtgärd har gjort noggranna överväganden på grundval av ett adekvat beslutsunderlag som kan granskas i efterhand, bör förvaltarens åtgärd i regel godtas. Även om det senare visar sig att åtgärden var ofördelaktig får således förvaltaren då anses ha handlat med tillräcklig omsorg. Om förvaltaren däremot inte kan presentera ett sådant underlag, så kan i allmänhet inte anses att förvaltningsåtgärden har vidtagits med erforderlig omsorg. Svåra beslutssituationer är vardag för konkursförvaltare, inte bara ifråga om vårdplikten för tredje mans lösöre. Inte sällan förekommer det att hanteringen av likartade situationer leder till olika utfall. Det beror dock inte på att det handlingsdirigerande normsystemet är rättsosäkert, utan på att omständigheterna skiljer sig åt mellan olika konkurser.s. 664