Prop. 2018/19:81 s. 89. 1 2 Jfr prop. 2018/19:81 s. 30 och 89. 13 Prop. 2004/05:131 s. 95. 14 Jfr NJA 2017 s. 955 i vilket en förhörsperson fick närvara via videolänk utan att synas i bild eftersom det även fanns annan bevisning och möjligheterna att värdera utsagan inte försämrades av att personen inte syntes i bild. 15 Utevarohandläggning enligt 46 kap. 15 a § RB, om det är den tilltalade som inte kan inställa sig, är inte möjlig eftersom det i sådana fall nog ofta föreligger laga förfall (jfr SOU 1938:44 s. 362 samt de exempel som uttryckligen nämns i 32 kap. 8 § RB). 16 Jfr Dahlström, A., m.fl., kommentaren till 4 kap. 14 § FBL, för motsvarande sätt att se på frågan enligt FBL. 17 Nordh, R., och Lindblom, P. H., a.a., s. 54. 1 8 SOU 1938:44. s. 84, prop. 1969:44 s. 242 och prop. 1974:149 s. 32. Den ändring som gjordes senast var bara frångåendet av den i förväg formellt fastställda sammanträdesordningen, se Ds Ju 1974:5 s. 45 och prop. 1974:149 s. 32. Jfr rörande tillämpningen av fakultativa regler, Wallander, A., Om fakultativa regler. En studie av svensk och unionsrättslig reglering av skönsmässigt beslutsfattande i processrättsliga frågor, Iustus 2015, s. 58–59, samt Nordh, R., och Lindblom, P. H., a.a., s. 54, som möjligen ska förstås som att de menar att bedömningen är friare än så. 19 Se t.ex. Processlagberedningens förslag till 1 kap. 6 och 7 §§ RB (SOU 1938:43 s. 2). Jfr Gärde, N., Engströmer, T., Strandberg, T., och Söderlund, E., Nya rättegångsbalken jämte lagen om dess införande. Med kommentar, P.A. Norstedt & Söners Förlag 1949, s. 19. Det saknas anledning anta att senare lagändringar avsåg att göra något annat än att undanröja sådana formella inslag som hade blivit onödiga, jfr prop. 1974:149 s. 32. 2 0 Jfr dock prop. 1998/99:65 s. 24. 21 Jfr Strömberg, H., och Lundell, B., a.a., s. 123. 22 Jfr Dahlström, A., m.fl., kommentaren till 4 kap. 14 § FBL. 23 Jfr Bylander, E., a.a., s. 282–286, rörande den tröghet som funnits att införa nya tekniska lösningar i domstolsprocessen. Jfr den restriktiva inställning som uttrycks i viss förvaltningsrättslig litteratur, se Strömberg, H., och Lundell, B., a.a., s. 123, och von Essen, U., Bohlin, A., och Warnling Conradson, W., Förvaltningsrättens grunder, 3 uppl., Norstedts Juridik 2018, s. 165. Skrivningen i sistnämnda verk är dock mindre restriktiv än motsvarande i bokens 2 uppl., s. 136. 2 4 Jfr t.ex. NJA 1991 s. 783 och NJA 2004 s. 65, om hur andra fall av bristande domförhet behandlas. Jfr NJA 2017 s. 1029, som gällde en rent formell brist utan väsentlig betydelse för förtroendet för domstolens avgörande eller rättssäkerheten i förfarandet. 25 Jfr Rättsfall från Bostadsdomstolen (RBD) 1980:7. 26 Nordh, R., och Lindblom, P. H., a.a., s. 32 not 67 och Holmgård, L., Notariebrottmål, 2 uppl., Wolters Kluwer Sverige 2017, s. 157. 27 HD:s dom den 9 oktober 2014 i mål nr B 4616-13, p. 5. 28 Jfr RBD 1980:7. 29 I den allmänna förvaltningsrätten förekommer ett argument som jag har bemött ovan, se avsnitt 5. 3 0 HD:s dom den 9 oktober 2014 i mål nr B 4616-13, p. 5. Ev. a.m. Holmgård, L., a.a., s. 157. 31 Se t.ex. SOU 1938:44 s. 22. 32 Jfr RBD 1980:7, där Bostadsdomstolen uttrycker en mer restriktiv syn än HD, JO 1992/93 s. 465, som angick liknande frågor för de allmänna försäkringskassorna, och prop. 1990/91:117 s. 104–105. 33 En annan sak är att otillåten distansnärvaro inte alltid kan leda till återförvisning.
Hänvisas från p. 3 (s. 643)
1.Vad som gäller för andra än rättens ledamöter skulle kunna ge ledning för i vilka fall det kan vara motiverat att avvika från huvudregeln. Den första frågan är alltså i vilken mån andra än rättens ledamöter får närvara på distans på grund av någon extraordinär situation.s. 643
2.5 kap. 10 § RB ger parterna möjlighet att närvara på distans under vissa förutsättningar. Det krävs dels att det föreligger något skäl för närvaro på distans, dels att ett deltagande på distans inte vore olämpligt med hänsyn till ändamålet med personens inställelse och övriga omständigheter.s. 643
3.När det gäller skäl för distansnärvaro passar de uppräknade skälen mindre väl in på omständigheten att någon som ska medverka i ett sammanträde ingår i en riskgrupp inom ramen för en pågående pandemi. De kostnader och olägenheter som huvudsakligen avses med 5 kap. 10 § tredje stycket första punkten är t.ex. kostnader för att transportera frihetsberövade personer. Det som huvudsakligen avses med att den som ska delta i ett sammanträde känner rädsla enligt den andra punkten är t.ex. rädsla för hot eller trakasserier i eller utanför rättssalen från parter eller åhörare. Det rör sig uppenbart inte om några påtryckningar enligt tredje punkten. Det som huvudsakligen avses med att ett deltagande på distans ska vara nödvändigt av säkerhetsskäl enligt fjärde punkten är t.ex. att det finns en konkret hotbild mot en viss person.s. 643
4.Uppräkningen av skälen för deltagande på distans är dock inte uttömmande. Det är självklart att den omständigheten att någon som ska medverka i ett sammanträde ingår i en riskgrupp för en sjukdom med pandemisk spridning är skäl för att tillåta närvaro på distans. Rättssäkerhetshänsyn kan svårligen motivera en ordning som skulle utsätta medverkande personer för risk att drabbas av en svår sjukdom som kan leda till att de avlider. Rätten får göra en bedömning i varje enskilt fall, bl.a. mot bakgrund av smittorisken och sjukdomens art.s. 644
5.Även om det finns skäl för distansnärvaro kan dock sådan närvaro ändå vara olämplig. Närvaro på distans får inte leda till att kvaliteten på rättsprocessen försämras eller att rättssäkerheten på annat sätt äventyras. I t.ex. NJA 1997 s. 822 ansågs det inte lämpligt att hålla ett målsägandeförhör på telefon när målsägandens förhör var avgörande för utgången och bevisvärderingen av förhöret inte var okomplicerad.s. 644
6.Andra än rättens ledamöter kan alltså få närvara på distans på grund av en pandemi eller liknande. Utrymmet för distansnärvaro varierar dock beroende på vem det gäller, målets art, m.m. Det går inte att säga att distansnärvaro alltid kan motiveras med hänsyn till en extraordinär situation. Om distansnärvaro inte är möjlig och personens bristande närvaro utgör hinder för förhandling måste förhandlingen istället ställas in (jfr 46 kap. 2 § RB).s. 644