NJA 1994 s. 545. Jfr SOU 1938:44 s. 86, som behandlar sammanträden i rådhusrätt, och Dahlström, A., Hermansson, M., Julstad, B., och Bonde, F., Fastighetsbildningslagen, 2019-10-02 (2020-05-13), https://juno.nj.se, kommentaren till
Hänvisas från p. 2 (s. 641)
1.Det framgår inte uttryckligen av rättegångsbalkens (RB) ordalydelse att rättens ledamöter ska infinna sig i rättssalen. Av reglerna rörande huvudförhandlingens genomförande framgår endast vilka åtgärder rätten kan eller ska vidta (se t.ex. 46 kap. 1, 3, 4 och 5 §§ RB). Och av t.ex. 1 kap. 3 b § första stycket RB, som rör domförhet, framgår endast följande. Tingsrätten ska vid huvudförhandling i brottmål bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän. Rätten är dock domför med en lagfaren domare och två nämndemän om en av nämndemännen får förhinder sedan huvudförhandlingen har påbörjats.s. 641
2.Av praxis följer emellertid att rättens ledamöter ska närvara personligen (fysiskt) vid en huvudförhandling. Regeln hänger samman med koncentrations-, muntlighets-, omedelbarhets- och bevisomedelbarhetsprinciperna. Det ligger nämligen i principernas natur att utgångspunkten för en huvudförhandling är att rättens ledamöter ska få omedelbar tillgång till processmaterialet genom bästa möjliga presentationssätt och därefter genom en överläggning tillsammans nå ett väl övervägt avgörande. Till det kommer så klart att frågan om närvaro på distans inte var aktuell när RB utformades.s. 641
3.RB har dock förändrats. Genom lagen (2005:683) om ändring i rättegångsbalken infördes 5 kap. 10 § RB som numera har följande lydelse. Den som ska delta i ett sammanträde inför rätten ska infinna sig i rättssalen eller där sammanträdet annars hålls.s. 642
4.Om det finns skäl för det, får rätten besluta att den som ska delta i ett sammanträde ska delta genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring. Rättens ordförande får besluta i frågan om den uppkommer under ett sammanträde.s. 642
5.Vid bedömningen av om det finns skäl för ett deltagande genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring ska rätten, eller rättens ordförande, särskilt beaktas. 642
6.1. de kostnader eller olägenheter som skulle uppkomma om den som ska delta i sammanträdet måste infinna sig i rättssalen,s. 642
7.2. om någon som ska delta i sammanträdet känner rädsla för att vara närvarande i rättssalen,s. 642
8.3. om det kan antas att någon som ska delta i sammanträdet utsätts för påtryckningar, ochs. 642
9.4. om det är nödvändigt av säkerhetsskäl.s. 642
10.Ett deltagande enligt andra stycket får inte ske om det är olämpligt med hänsyn till ändamålet med personens inställelse och övriga omständigheter.s. 642
11.Den som deltar i ett sammanträde genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring ska anses ha inställt sig inför rätten. Rättens ledamöter skulle i och för sig kunna anses vara personer ”som ska delta i ett sammanträde” enligt andra stycket men någon sådan förändring av rättens eventuella möjligheter att delta på distans var inte avsedd. Lagstiftarens avsikt var istället att dels samla och utvidga dåvarande regler om närvaro via telefon, dels permanenta och utvidga reglerna rörande närvaro via videolänk. Tidigare regler om närvaro på distans hade bara gällt andra än rättens ledamöter. Det saknas stöd för att de utvidgningar som gjordes skulle ha avsett rättens ledamöter, snarare tvärtom. Av t.ex. femte styckets ordalydelse framgår att den som deltar via distans ska anses ha inställt sig inför rätten. Ledamöter av rätten kan svårligen anses inställa sig inför vad som delvis är de själva.s. 642
12.Frågan är dock om det är möjligt att göra något undantag från kravet på att rättens alla ledamöter ska närvara personligen i rättssalen. Frågan kan delas upp i följande situationer.s. 643
13.1. Hela rätten vill närvara på distans.s. 643
14.2. Några ledamöter vill närvara vid huvudförhandling på distans.s. 643
15.3. Några ledamöter vill närvara vid överläggning eller fortsatts. 643
16.överläggning på distans.s. 643