Stycket

4.Det kan sammanfattningsvis konstateras att Varbergs tingsrätt och Gotlands tingsrätt i sina avgöranden gjorde ett annat val än vad Attunda tingsrätt och Svea hovrätt gjorde i den förstnämnda entreprenadtvisten. Där Attunda tingsrätt och Svea hovrätt valde att följa den successiva relevansens princip valde Varbergs respektive Gotlands tingsrätt att pröva preskriptionsfrågan först. En möjlig förklaring till Varbergs respektive Gotlands tingsrätt val av turordning är kanske det ovan nämnda processekonomiska argumentet. En annan tänkbar förklaring till skillnaden i prövningsordning är att även en preskriberad fordran kan ha viss rättslig betydelse, varför ett ogillande av grunden för fordran inte nödvändigtvis har samma rättsliga betydelse som en dom där det konstateras att en eventuell fordran är preskriberad. Oberoende av domstolarnas skilda motiv uppstår frågan varför vissa domstolar följer den successiva relevansens princip medan andra avviker från principen? Och vilken roll spelar svarandens rangordning av sina invändningar? Av dessa få fall går det inte att identifiera något mönster. 4.2 Reklamationsinvändningar Ett annat typexempel på invändningar från svaranden är reklamationsinvändningar. Ofta rör det sig om att säljaren av en utförd tjänst eller levererad vara, för att freda sig mot ett krav på felpåföljder, gör gällande att köparen inte har reklamerat i rätt tid. Precis som vid en preskriptionsinvändning utgör reklamationsinvändningen ett motfaktum. Anledningen till detta är att säljaren (svaranden) bär åberopsbördan för att reklamation inte skett i rätt tid. I enlighet med HD:s uttalande i NJA 2019 s. 802 skulle en domstol, på samma sätt som avseende preskriptionsinvändningen, ha att pröva frågan om reklamation först sedan grunden för talan blivit prövad. Även avseende reklamationsinvändningarna uppkommer frågan om dessa hanteras på ett systematiskt sätt i underrätterna?s. 559