Stycket

13.Ett rättsfall om konkursrättslig edgångsskyldighet visar att avgöranden från Europadomstolen kan medföra att en tidigare antagen rättsgrundsats ändrats genom ett vanligt prejudikat. I ett äldre prejudikat kommenterade HD regeln i RB 36:6 om ett vittnes rätt att vägra yttra sig om att vittnet begått ett brott. HD ansåg att övervägande skäl talade för att regeln inte vara analogiskt tillämplig.I NJA 2001 s. 563 fann HD att det numera fick anses vara fastslaget att det inte är förenligt med artikel 6 i Europakonventionen att någon under straffansvar åläggs att lämna uppgifter som avslöjar att han har begått ett brott och som kan användas som bevis mot honom i en rättegång. HD åberopade tre rättsfall från Europadomstolen. När det gäller uppgiftsskyldighet för en person om att han begått brott ansåg HD att det därför måste anses att en rätt för den enskilde att vägra yttra sig under ed förelägger också vid fakultativ edgångsskyldighet. Förklaringen till att rättsgrundsatsen kunde ändras utan något pleniavgörande till skillnad från fallet ”ne bis in idem” är sannolikt att det framgick klart att den äldre rättsgrundsatsen stred mot Europakonventionen och därför måste ändras. Avdelningens beslut om plenarhandläggning i ”ne bis in idem” kan förklaras av att de många rättsfrågorna var komplicerade. 9.4 Kan praxisändringar göras på grund av nya argument och en omvärdering av argument för en äldre rättsgrundsats? Principen jura novit curia innebär att alla rättsligt relevanta argument ska beaktas av en domstol och att den inte får bortse från ett eller flera argument. Tillämpningen av principen medverkar till att rättstillämpningen får en god kvalitet. Det kan tänkas att en prejudikatinstans någon gång förbiser ett relevant argument och att domstolens rättsgrundsats därmed inte får den lämpligaste utformningen. Resningsregeln om uppenbart felaktig rättstillämpning kan då knappast anses tillämplig. Inte heller kan man anse att det då föreligger ett rättegångsfel som gör att domen ska undanröjas. Principen jura novit curia ger inte något svar på frågan om en rättsgrundsats kan ändras genom ett vanligt prejudikat eller endast genom ett pleniavgörande i de fall ett argument lämnats obeaktat eller ”felvärderats”. Innan denna fråga behandlas mera allmänt ska ett speciellt fall tas upp till undvikande av missförstånd.s. 492