§ FAL i 12 kap. 12 § samt motsvarande biförpliktelser som redogjorts för ovan. 27 Prop. 2003/04:150 s. 525. 28 Ibid, s. 274. 2 9 Ibid, s. 274 f. 30 Ibid, s. 275. 31 Prop. 2003/04:150 s. 94 ff. 32 Ibid, s. 184. 33 Ibid, s. 185. 34 Ibid, s. 185. 3 5 Ibid, s. 427. 36 Ibid, s. 427-428. 37 Ibid, s. 428. 3 8 Ett framkallande av försäkringsfall föreligger bl.a. när den försäkrade måste antas ha handlat i vetskap om att detta innebar en betydande risk för att en viss skada skulle inträffa, enligt 4 kap. 5 § andra stycket FAL. 39 Prop. 2003/04:150 s. 186. 40 Patent- och marknadsdomstolens dom den 29 april 2019 i mål PMT 12636-18. 4 1 I konsumentförsäkring ska, vid brott mot en säkerhetsföreskrift, försäkringsersättningen sättas ned med beaktande av vad som är skäligt med hänsyn till förhållandets samband med den inträffade skadan, det uppsåt eller den vårdslöshet som har förekommit och omständigheterna i övrigt. 42 Majoriteten hänvisade bl.a. till att det saknas en otvetydig gräns för vad som utgör ett otillåtet omfattningsvillkor (enligt 4 kap. 11 § FAL). Majoriteten hänvisade också till tidigare angivna förarbetsuttalanden, dvs. att det finns visst utrymme för försäkringsbolag att undanta skador som kan avse en försäkrads handlande, samt att villkoret var tydligt och att det informerades om undantagets existens inför försäkringens tecknande. Enligt min uppfattning måste undantaget uppfattas som en säkerhetsföreskrift eftersom det föreskriver ett visst handlande (hålla uppsikt över mobil/surfplatta) i syfte att förhindra att skada uppkommer (stöld av desamma) och jag är därför kritisk till majoritetens resonemang (men inte nödvändigtvis slutsatsen). Intressant i sammanhanget är att villkoret dessförinnan hade utformats som en säkerhetsföreskrift. 43 Det ska framhållas att minoriteten visserligen uttrycker sig i termer som om villkoret görs tillåtet genom ”tolkning” av detsamma. I praktiken sker dock ingen tolkning av villkoret eftersom dess innebörd redan är klarlagd (enligt minoriteten). 4 4 Patent och marknadsöverdomstolens dom den 22 december 2019 i mål PMT 6002-19. 45 Det kan noteras att försäkringsbolaget aldrig framförde som en självständig och alternativ grund att det fanns försäkringstekniska skäl för att tillåta villkoret även om det ansågs oförenligt med 4 kap. 11 § FAL. 4 6 Det ska understrykas att listan har varierande rättskällestöd. 47 Prop. 2003/04:150 s. 427. 48 En ventil är ett undantag från ett undantag från försäkringsskydd. Det rör sig alltså om en situation där försäkringsskydd typiskt inte erbjuds enligt försäkringsavtalet (till följd av ett uttryckligt angivet undantag i försäkringsavtalet) men där vissa preciserade händelser, som omfattas av undantaget som utgångspunkt, ändock erbjuds försäkringsskydd. Ett exempel på en sådan situation är vid ansvarsförsäkring där försäkringsskydd erbjuds för skador som försäkringstagaren med vållande orsakar vid utövandet av sin verksamhet men där miljöskador som försäkringstagaren vållat inte erbjuds försäkringsskydd (”undantag 1”). Om det samtidigt dock föreskrivs att miljöskador ändå täcks av försäkringsskyddet till följd av vissa preciserade orsaker (”undantag 2”) föreligger en ventil. Det ska framhållas att detta inte är en etablerad försäkringsrättslig term. 4 9 Bertil Bengtsson, Försäkringsavtalsrätt, uppl. 4, p. 10.3.2. 50 Ibid. 51 Se t.ex. NJA 1984 s. 501 I och NJA 2006 s. 721. 52 Bertil Bengtsson, Försäkringsteknik och civilrätt. 53 I likhet med vad som gäller för den s.k. pro-ratareglen i 8 kap. 9 § andra stycket FAL. Se Bertil Bengtsson, Försäkringsavtalsrätt, uppl. 4, kommentaren till 8 kap. 9 § FAL.
Hänvisas från p. 5 (s. 418)
1.Det huvudsakliga innehållet i ett försäkringsavtal är de villkor som anger vad som täcks (och inte täcks) av försäkringsskyddet, dvs. de villkor som stipulerar den försäkrade risken. Sådana villkor kallas för omfattningsvillkor. Ett omfattningsvillkor kan antingen vara avfattat i positiv bemärkelse (”försäkringen gäller för stöld av cykel”) eller i negativ bemärkelse (”försäkringen gäller inte för stöld av cykel”). Den senare typen av omfattningsvillkor är sådana som vi i vardagligt tal kallar för undantag (från försäkringsskydd). Försäkringsbolag är som utgångspunkt fria att bestämma vilka risker de vill försäkra och därmed hur de utformar sina omfattningsvillkor, vilket följer av den s.k. produktfrihetsprincipen. Samtidigt innehåller försäkringsavtalslagen (2005:104, ”FAL”), som är den huvudsakliga lagstiftningen på försäkringsavtalsrättens område, en rik flora av olika tvingande bestämmelser till försäkringstagarens och den försäkrades förmån, bl.a. i syfte att tillförsäkra dem deras rätt till ersättning. Som lätt inses kan konflikt uppstå mellan produktfrihetsprincipen och den tvingande regleringen; en konflikt som stundom ger upphov till svåra gränsdragningsproblem. En sådan problemfrågeställning är utformningen av omfattningsvillkor kontra de s.k. biförpliktelserna.s. 416
2.Biförpliktelserna, som återfinns i bl.a. 4 kap. FAL, ålägger försäkringstagaren och/eller den försäkrade att iaktta vissa förhållningssätt och undvika visst handlande. Sålunda är försäkringstagaren skyldig att; (i) ge korrekta svar på försäkringsbolagets frågor vid tecknandet av försäkringen (den s.k. upplysningsplikten); (ii) informera om ett förhållande har förändrats, efter att försäkringsavtalet ingåtts, som innebär att risken för försäkringsfall har ökat (riskökning); (iii) inte framkalla försäkringsfall och; (iv) i samband med inträffande av försäkringsfall, vidta åtgärder för att förhindra eller begränsa skadan (räddningsplikten). Vidare kan det (v) föreskrivas i försäkringsavtalet att försäkringstagaren har att iaktta ett visst handlingssätt i syfte att minska risken för försäkringsfall eller begränsa följderna i händelse av ett sådant (säkerhetsföreskrifter). Gränsen mellan biförpliktelserna är inte alltid knivskarp. Exempelvis kan utövandet av en viss aktivitet som är förbjuden enligt försäkringsavtalet betraktas som både ett åsidosättande av en säkerhetsföreskrift och ett framkallande av försäkringsfall (för det fall försäkringsfall inträffat). Biförpliktelserna som sådana är gemensamma för konsument- och företagsförsäkring. Som framgår av FAL:s lagtext är de dock strängare mot försäkringstagaren vid företagsförsäkring.s. 416
3.Sammanfattningsvis tar biförpliktelserna sikte på omständigheter som ökar risken för försäkringsfall, eller förvärrar följderna av ett inträffat sådant, till följd av försäkringstagarens klandervärda agerande före eller omedelbart i samband med ett inträffat försäkringsfall. Biförpliktelsernas tillämpningsområde är brett; det torde i princip inte finnas något (klandervärt) handlande hos försäkringstagaren som i någon relevant mening påverkar risken för försäkringsfall eller förvärrar följderna av detsamma som inte går att passa in under någon av biförpliktelserna. Om försäkringstagaren åsidosätter en biförpliktelse kan det leda till att försäkringsersättningen vid inträffat försäkringsfall sätts ned. Biförpliktelserna är i den bemärkelsen betungande för försäkringstagaren, eftersom de ålägger försäkringstagaren att undvika visst handlande.s. 417
4.Av biförpliktelserna följer emellertid också att en eventuell nedsättning av försäkringsersättningen bara får ske under vissa förutsättningar. Det är alltså inte tillräckligt att försäkringstagaren i och för sig har gjort sig skyldig till ett sådant handlande som en biförpliktelse förbjuder. Typiskt sett krävs att försäkringstagaren genom vållande har åsidosatt en biförpliktelse och att vållandet haft en inverkan antingen på försäkringsavtalet eller på ett försäkringsfalls inträffande. En försäkringstagare som framkallat ett försäkringsfall kan t.ex. endast nekas ersättning om framkallandet har skett genom grov vårdslöshet (enligt 4 kap. 5 § FAL). Biförpliktelserna utgör på det här sättet ett ramverk för när och hur en försäkringstagare kan drabbas av påföljder när denna vid ingåendet av försäkringsavtalet eller före eller i omedelbart samband med ett inträffat försäkringsfall har agerat på ett klandervärt sätt som ökat risken för att försäkringsskyddet behöver tas i anspråk. Som kommer att förklaras strax nedan leder det här till den något ointuitiva slutsatsen att biförpliktelserna (tvärt emot vad termen antyder) i själva verket agerar som skyddsbestämmelser för försäkringstagaren när det kommer till frågan hur försäkringsbolagen begränsar sin risk (och försäkringstagarens rätt till ersättning) genom utformandet av sina omfattningsvillkor.s. 417
5.Den huvudsakliga begränsningen för försäkringsbolag att utforma sina omfattningsvillkor följer av 4 kap. 11 § FAL (som är tillämplig även vid företagsförsäkring individuell personförsäkring samt gruppskadeförsäkring), som har följande lydelse: Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas också om en försäkring innehåller försäkringsvillkor som enligt sin lydelse begränsar försäkringens omfattning [dvs. omfattningsvillkor], när begränsningen beror av om någon på den försäkrades sida på förhand har känt till de förhållanden som har orsakat försäkringsfallet eller uppsåtligen eller genom vårdslöshet har medverkat till detta eller på annat sätt åsidosatt sina skyldigheter enligt kapitlet. Bestämmelsen är något svårläst. Av paragrafen följer dock att försäkringsbolag inte får begränsa sin risk i större utsträckning än vad som följer av försäkringstagarens biförpliktelser enligt 4 kap. FAL. Annorlunda uttryckt: försäkringsbolag får inte utforma omfattningsvillkor som begränsar försäkringstagarens rätt (möjlighet) till försäkringsersättning utöver hur den senares rätt till ersättning sätts ned enligt biförpliktelserna. Om ett omfattningsvillkor utformas så att det ger försäkringsbolaget mer vittgående möjligheter att neka försäkringsersättning än vad som följer av biförpliktelserna är villkoret otillåtet enligt 4 kap. 11 § FAL. Istället för att tillämpa villkoret enligt sin ordalydelse ska då en genomlysning göras och den aktuella biförpliktelsen, som alltså överträds av det otillåtna omfattningsvillkoret, tillämpas istället.s. 418
6.Den nyss sagda ska åskådliggöras med två exempel på omfattningsvillkor, varav det ena är tillåtet och det andra är otillåtet.s. 418
7.i. Försäkringen gäller för stöld av cykel som har inbyggt lås.s. 419
8.ii. Försäkringen gäller för stöld av cykel som har inbyggt lås och som ärs. 419
9.låst. Ovan nämnda villkor anger när försäkringsskydd erbjuds. Av villkoren följer motsatsvis att försäkringsskydd inte erbjuds om (i) cykeln inte har inbyggt lås eller (ii) cykeln (även om den har inbyggt lås i och för sig) inte är låst. Det första villkoret är okontroversiellt.s. 419
10.Det andra villkoret ålägger dock försäkringstagaren en skyldighet att agera på ett visst sätt, nämligen att låsa cykeln. Cykeln ska inte bara ha lås; den ska också de facto vara låst. Om cykeln är olåst är inte omfattningsvillkorets rekvisit uppfyllda, varför försäkringsbolaget som utgångspunkt kan neka försäkringsskydd. Kravet att låsa cykeln är dock ”ett visst handlingssätt i syfte att förebygga försäkringsfall [stöld av cykeln]”. Villkoret utgör därmed, eller innehåller i vart fall, en säkerhetsföreskrift. Om det har inträffat ett försäkringsfall och en säkerhetsföreskrift inte har iakttagits följer av 4 kap. 6 § FAL att försäkringsersättningen endast får sättas ned i vad mån det är skäligt, med hänsyn till bl.a. om försäkringstagaren har agerat oaktsamt. Självfallet kan tänkas scenarier där det inte har varit oaktsamt att underlåta att låsa cykeln (till exempel i en nödsituation). Villkor (ii) medger dock att försäkringsskydd nekas utan varken skälighetsbedömning eller oaktsamhetsprövning; har cykeln stulits när den var olåst erbjuds ingen försäkringsersättning, punkt slut. Omfattningsvillkoret begränsar alltså försäkringstagarens rätt till ersättning utöver vad som följer av 4 kap. 6 § FAL genom att ge försäkringsbolaget en mer vittgående möjlighet att neka försäkringsersättning än vad som följer av den bestämmelsen. Omfattningsvillkoret är därför otillåtet.s. 419
11.Det kan också noteras att omfattningsvillkor (ii) innebär en omvänd bevisbörda. Som utgångspunkt har försäkringstagaren att visa att försäkringsfall föreligger, dvs. att rekvisiten i omfattningsvillkoret är uppfyllda, och försäkringsbolaget att visa att eventuella säkerhetsföreskrifter har åsidosatts. Enligt villkor (ii) måste dock försäkringstagaren visa att cykeln var låst, dvs. att en säkerhetsföreskrift har iakttagits. Strikt taget kan ett omfattningsvillkor som enbart innebär en omvänd bevisbörda inte anses strida mot 4 kap. 11 § FAL; det skulle dock kunna anses vara oskäligt.s. 419
12.Av det ovan sagda följer således att försäkringsbolag i regel är fria att bestämma vilka risker som ska täckas men inte hur eller i vilken utsträckning dessa täcks.s. 419
13.Som nämnts ovan är den inbördes gränsdragningen mellan biförpliktelserna ibland oklar. Detsamma gäller gränsdragningen för när ett omfattningsvillkor utgör en överträdelse av biförpliktelserna. Många gånger kan ett omfattningsvillkor som vid i en första anblick förefaller vara otillåtet i själva verket vara tillåtet, och vice versa. Problematiken har länge diskuterats i den försäkringsrättsliga doktrinen och trots ny försäkringsavtalslag ger frågeställningen alltjämt upphov till betydande gränsdragningsproblem. Ett spörsmål som dock inte har fått samma uppmärksamhet är om försäkringsbolag kan åberopa försäkringstekniska skäl för att tillåtliggöra ett omfattningsvillkor som är otillåtet enligt 4 kap. 11 § FAL. Det är alltså inte fråga om försäkringstekniska skäl kan åberopas vid bedömningen av huruvida ett omfattningsvillkor är otillåtet, det vill säga vid tolkningen av detsamma. Att försäkringstekniska skäl är ett relevant tolkningsdatum vid tolkning av försäkringsvillkor är tämligen självklart. Frågeställningen är istället om försäkringstekniska skäl kan åberopas som en ren undantagsmöjlighet från förbudet i 4 kap. 11 § FAL, dvs. när omfattningsvillkoret är otillåtet (så att säga) prima facie. Syftet med den här artikeln är att undersöka om försäkringsbolag har en sådan möjlighet. Eftersom artikelns slutsats är att så är fallet kommer kort också att beröras hur försäkringstekniska skäl skulle kunna åberopas på detta vis.s. 420