NJA 2018 s. 743.
Hänvisas från p. 2 (s. 378)
1.Den svenska grundlagen reglerar inte kriser i fredstid. Begreppet författningsberedskap innebär att civila kriser i fredstid ska behandlas inom ramen för ordinarie lagstiftningsförfarande, att det inte är möjligt att göra några undantag från detta förfarande vid krissituationer och att relevant lagstiftning löpande ska uppdateras så att kriser kan hanteras effektivt. Grundläggande rättsstatsprinciper så som legalitetsoch likabehandlingsprincipen gäller alltså fortsatt. I alldeles specifika och konkreta situationer kan dock åtgärder krävas som inte har stöd i lag. När en sådan nödsituation kan anses föreligga kvarstår som ett omstritt och osäkert undantag att åberopa konstitutionell nödrätt. Som huvudregel gäller alltså att alla åtgärder måste ha stöd i grundlag och vanlig lag. Det finns ingen generell beredskaps- eller undantagslag att grunda åtgärder på i denna bemärkelse. Inte sällan innehåller lagar som är tillämpliga i krissituationer bemyndiganden som ger särskilda befogenheter vid en eventuell kris. Så är fallet vad gäller smittskyddslagen men regeringen bedömer att riksdagen kan och bör använda möjligheten att delegera ytterligare normgivningsmakt inom det primära lagområdet till regeringen för att regeringen ska kunna agera ändamålsenligt för att förhindra spridningen av covid-19.s. 377
2.Det finns även möjligheter att skynda på det ordinarie lagstiftningsförfarandet, vilket har skett gällande lagen om ändring i smittskyddslagen. Beredningskravet framgår av RF 7:2. Regeringsformen, och dess förarbeten, är dock mycket kortfattade vad gäller beredningskravets omfång. Eftersom det saknas en detaljreglering i regeringsformen har KU tidigare uttalat att det finns utrymme för flexibilitet och anpassning vid allvarliga och brådskande fall. Remissförfarandets tidsfrister kan förkortas och antalet remissinstanser begränsas. Vad gäller lagen om ändring i smittskyddslagen fick ett begränsat antal remissinstanser 24 timmar räknat från en lördagskväll på sig att lämna synpunkter. Lagrådet är kritiskt till detta förfarande i sitt yttrande över förslaget och uttalar att i brådskande fall som berör principiellt viktiga frågor, som det föreliggande, kan det vara motiverat med en kort svarstid, men att det då är än mer väsentligt att den korta tidsfristen kombineras med ett väl anpassat antal och urval av remissinstanser. Lagrådet konstaterar att tillämpningen av regeringsformens beredningskrav i detta fall inger vissa betänkligheter. Domstolspraxis visar att domstolarna lämnar ett stort handlingsutrymme för regering och riksdag vid beredning av lagförslag, se bestämmelsen om lagprövning i RF 11:14. Den yttre gränsen går, enligt vad som framgår av NJA 2018 s. 743 vid vad som skulle kunna utgöra en otillbörlig inskränkning av enskildas rättssäkerhet och att rättsstatsprincipen kommer för när. Att helt bortse från ett remissförfarande torde inte vara i överensstämmelse med regeringsformens beredningskrav. Därutöver kan regeringen begära förkortad motionstid om synnerliga skäl föreligger. I föreliggande fall begärde regeringen förkortad motionstid till en dag. Det är riksdagen som fattar beslut om förkortad motionstid.s. 378
3.Konstitutionsutskottets yttrande över lagförslaget har särskild fokus på de konstitutionellrättsliga aspekterna av de föreslagna normgivningsbemyndigandena. KU understryker särskilt vikten av att riksdagens konstitutionella särställning i förhållande till regeringen respekteras, samt att bemyndigandet enbart används i situationer som kräver så pass snabba åtgärder att en riksdagsbehandling skulle riskera att fördröja åtgärderna med allvarliga konsekvenser som följd. Ett konkret tillägg till lagtexten presenteras (här i kursiv): ”Regeringen får meddela särskilda föreskrifter […] om det av smittskyddsskäl behövs för att hantera spridningen av det virus som orsakar covid-19 och riksdagens beslut inte kan avvaktas.” Riksdagen gick på KU:s linje och beslutade att ändra lagtexten i enlighet med KU:s förslag. KU understryker också vikten av att regeringen gör en proportionalitetsbedömning när föreskrifter meddelas samt att avvägningar och balansering av olika intressen öppet redovisas för riksdagen.s. 378