Närliggande

5.Även om HD har betonat att försummelsebedömningen kan knytas till vilka berättigade krav som kan ställas på myndighetsutövningen går det inte att bortse från att det emellanåt blir fråga om att se närmare på en viss befattningshavares agerande, t.ex. en tjänsteman på en kommun eller en smittskyddsläkare. Här finns det skäl att påminna om s.k. kumulerade fel. Uttrycket tar sikte på situationen att flera personer inom ramen för statens eller en kommuns organisation agerat oaktsamt men inte tillräckligt oaktsamt för att någon av dessa personer själv ska anses ha agerat ansvarsgrundande försumligt (culpöst). I dessa situationer kan bedömaren ”lägga ihop” de enskilda fallen av mindre allvarlig oaktsamhet och betrakta dessa som en enhet som aggregerat når upp till lagens oaktsamhetskrav. Härvid kan agerandet hos en statlig myndighet eller av en statligt anställd tjänsteman, kumuleras med agerandet hos en kommunal myndighet eller tjänsteman och vice versa, jfr NJA 2017 s. 824, p. 9 och p. 20. Det innebär att om en kommunal åtgärd lutar sig mot beslut som fattats av Folkhälsomyndigheten så kan ev. försumlighet vid Folkhälsomyndighetens beslutsfattande vägas in vid bedömningen av om kommunens myndighetsutövning varit försumlig. 2.4 Vid myndighetsutövning En förutsättning för att regeln ska kunna användas är att skadan inträffat vid myndighetsutövning. I NJA 1985 s. 696 I beskrevs rekvisitet på följande sätt: ”Begreppet myndighetsutövning har inte definierats i skadeståndslagen. Däremot har begreppets innebörd utförligt diskuterats i motiven. Det sägs där bl.a. (prop. 1972:5 s. 311 f.) att det skall vara fråga om beslut eller åtgärder som ytterst är uttryck för samhällets maktbefogenheter och att det karakteristiska för dessa förvaltningsakter är att de kommer till stånd och får rättsverkningar för eller mot den enskilde i kraft av offentligrättsliga regler, inte på grund av avtal e.d. Det understryks i motiven (a. prop. s. 498 ff.) att myndighetsutövning kan föreligga också när rättsverkningar inträder till den enskildes förmån. Det förhållandet att det skall vara fråga om beslut eller åtgärder med omedelbara rättsverkningar innebär emellertid, sägs det vidare, att råd och upplysningar till allmänheten, liksom annan service som samhället erbjuder medborgarna att anlita om de så önskar, i princip inte är att hänföra till myndighetsutövning.”s. 1196