Regeln har i denna del blivit föremål för HD:s uppmärksamhet i några fall där förvaltningsbeslut överklagats till regeringen, se NJA 1984 s. 207, NJA 1985 s. 360, NJA 2000 s. 637 och NJA 2003 s. 263. Se vidare Bertil Bengtsson, Det allmännas ansvar enligt skadeståndslagen, 2 uppl. Stockholm 1996, s. 122.
Hänvisas från p. 7 (s. 1197)
7.Håkan Andersson har ur ett skadeståndsrättsligt perspektiv framhållit att myndighetsutövningsbedömningen kan brytas ned till tre huvudtemata: a) basen i en maktställning, ”befogenhet att bestämma och utöva överhöghet”, b) verkan för den enskilde, ”att maktbasen gäller i förhållande till en individ vars förhållanden påverkas” och c) området för rättigheter och skyldigheter — ”att makten gentemot den enskilde avser avgörande betingelser för denne, av positiv eller negativ natur”. 2.5 Immunitetsregeln En del möjliga ansvarsfrågor till följd av åtgärder mot pandemin kan antas uppkomma till följd av regeringens agerande. Skadeståndslagen innehåller härvid en särskild immunitetsregel i 3 kap. 7 §, som innebär att man inte får föra talan med anledning av beslut av riksdagen eller regeringen (eller de högsta domstolarna). Det samma gäller för beslut av lägre myndighet om beslutet prövats av regeringen eller de högsta domstolarna utan att ändras. 2.6 Betydelse i förevarande situation Myndighetsutövningsansvaret kan aktualiseras i olika typer av situationer som uppkommit till följd av åtgärderna mot coronaviruset. Det är emellertid inte så lätt att ge exempel ens på hypotetiska fall där såväl culpakriteriet och myndighetsutövningskriteriet är uppfyllda, och som inte rör sig om beslut från regeringen. Det allmännas ansvarsriskexponering för skadeståndsansvar för ren förmögenhetsskada under 3 kap. 2 § framstår som begränsad.s. 1197