1.rättsskipningsintresse? Vid bedömningen av om det föreligger ett svenskt rättsskipningsintresse måste sakomständigheterna i målet beaktas i viss mån. Bedömningen liknar den metod som i lagvalssammanhang används för att fastställa till vilket land ett rättsförhållande har närmast anknytning. I Sverige har den metoden traditionellt kallats för ”den individualiserande metoden”. Den individualiserande metoden innebär att olika anknytningsfaktorer vägs mot varandra för att avgöra den närmare anknytningen. Dessa faktorer kan vara såväl objektiva faktorer (t.ex. kärandens hemvist) som subjektiva faktorer (t.ex. sakens anknytning till ett visst land eller till ett visst lands lag). Metoden innebär följaktligen att en domstol måste ta ställning till fakta i ett mål innan målet prövas i sak. På ett liknande sätt måste en svensk domstol bedöma målet på förhand för att avgöra om det finns ett svenskt rättsskipningsintresse genom att se till skäl som liknar den individualiserande bedömningens anknytningsfaktorer. Låt vara att anknytningskravet för om det föreligger svenskt rättsskipningsintresse principiellt måste vara lägre ställt jämfört med frågan om till vilket land en tvist har närmast anknytning i lagvalssammanhang.s. 939
2.En anknytningsfaktor som generellt talar för att det föreligger ett svenskt rättsskipningsintresse är att sakomständigheterna har utspelat sig i Sverige. I det ovan behandlade rättsfallet NJA 2016 s. 779 fastslog HD att tvisten, som rörde betalning på grund av en borgensförbindelse, hade tillräckligt nära anknytning till Sverige för att legitimera ett svenskt rättsskipningsintresse. Avgörande i det fallet var enligt HD att svaranden ”hade tecknat borgen för ett svenskt aktiebolags förpliktelser mot en svensk bank enligt ett kreditavtal som även i övrigt har stark anknytning till Sverige”.s. 940
3.NJA 2015 s. 798 handlade om huruvida ett bolag i Hongkong gjort sig skyldigt till varumärkesintrång i Sverige och om svensk domstol var behörig att avgöra det. HD fann i det målet att det fanns ett svenskt rättsskipningsintresse och att svensk domstol därmed skulle vara behörig.s. 940
4.I NJA 2010 s. 508 ansåg HD att det förelåg ett svenskt rättsskipningsintresse, och följaktligen svensk domsrätt, i en tvist om skiljemäns behörighet mellan Ryssland och ett engelskt bolag. Utslagsgivande för den bedömningen var att parterna hade avtalat om skiljeförfarande i Sverige. På motsvarande sätt ansågs det inte föreligga svensk domsrätt i ett hovrättsfall där det inte fanns något skiljeavtal som utpekade skiljeförfarande i Sverige. Även i NJA 1989 s. 143 ansågs det föreligga svensk domsrätt för klander av ett internationellt skiljeförfarande som ägt rum i Sverige trots att varken saken eller parterna hade anknytning till Sverige.s. 940
5.De ovan kort refererade fallen indikerar att tröskeln för vad som är svenskt rättsskipningsintresse är låg och beroende av omständigheterna i varje enskilt fall.s. 940