Att det går att kritisera hur väl beredningskravet efterlevs i varje enskilt fall är en annan sak, se t.ex. NJA 2018 s. 743, ”Den korta remisstiden”. Åtminstone i teorin torde det dock redan finnas strukturer för att säkerställa lagstiftningens tekniska kvalitet, i vart fall så långt som är möjligt och önskvärt i en demokrati — där politisk vilja, om än tillfällig och opinionsdriven, ju måste tillåtas få genomslag.
Hänvisas från p. 1 (s. 862)
1.Göran Lysén skiljer dock i sitt förslag mellan å ena sidan den tänkta nya första kammarens sammansättning och å andra sidan dess uppgifter, som han tänker sig skulle vara främst granskande och utredande. Det är visserligen svårt att invända mot det goda i att höja kvaliteten på lagstiftningen och det politiska samtalet, vilket Göran Lysén föreställer sig skulle bli följden av en första kammare med dessa uppgifter. Samtidigt innebär detta att Göran Lysén i själva verket inte alls föreslår inrättande av en riksdagskammare i verklig mening, dvs. en lagstiftande församling. Man kan fråga sig om man bör ge detta namn och denna status åt en instans som fyller en fundamentalt annorlunda funktion. Vidare finns det skäl att ifrågasätta om det är önskvärt med en ännu större riksdag. Vi har redan 349 riksdagsledamöter på tio miljoner människor, vilket är mer än jämförbara länder. Slutligen finns det redan i vårt konstitutionella ramverk en hel rad organ av olika slag, med delvis överlappande ansvarsområden, som har granskande uppgifter, t.ex. JO, JK, KU och Riksrevisionen. Faktum är att om det finns någon funktion i det rättsstatliga rättighetsskyddet som i Sverige är ovanligt väl tillgodosett jämfört med andra länder torde det vara den granskande funktionen. Vad gäller att genom beredning förbättra lagstiftningens kvalitet har vi redan en lagstadgad beredningsprocedur och ett statligt utrednings- och kommittéväsende. Till slut når man naturligtvis en punkt där intresset av effektivitet, flexibilitet och exekutivitet i lagstiftningsprocessen tar företräde framför intresset av väl genomtänkta och genomlysta lagstiftningsprodukter. Jag tror att Sverige i teorin befinner sig ungefär på den punkten.s. 862