Stycket

6.NJA 2017 s.1053 rörde skadeståndsskyldighet vid penningtvättbrott, där alltså huvudregeln om ren förmögenhetsskada gällde. Frågan var emellertid om det brottsliga handlandet kunde anses ha orsakat den aktuella skadan. En kvinna hade tillhandahållit sitt bankkonto för insättning av medel härrörande från ett bedrägeribrott riktat mot en bank och därefter hjälpt till att ta ut influtna medel. Efter en närmare analys av reglerna om penningtvättbrott kom HD fram till att den som påtagligt minskar möjligheterna för den brottsutsatte att få uppkommen skada reparerad har att svara skadeståndsrättsligt för de ekonomiska verkningarna av förbrottet. I enlighet härmed ansågs kvinnan skadeståndsskyldig mot banken genom sin medverkan till överföringen, vilken försvårade ett återförande.s. 639