2 · Domen

1.I ett uppmärksammat mål våren 2017 dömde Uppsala tingsrätt två män för bland annat våldtäkt. Tilltalad i målet var även en tredje person (EK) som hade varit närvarande när övergreppen skedde, men inte deltagit aktivt i dessa. Tingsrätten dömde EK för bland annat underlåtenhet att avslöja våldtäkt och grovt förtal. Förtalsbrottet bestod i att EK hade livesänt övergreppet på Facebook. EK överklagade domen till Svea hovrätt, som i ansvarsdelen fastställde tingsrättens dom.s. 332

2.Hovrättens dom överklagades av EK till HD, som meddelade prövningstillstånd i fråga om hur åtalet mot EK för underlåtenhet att avslöja våldtäkt skulle bedömas samt i fråga om påföljd. Efter det att prövningstillstånd hade meddelats uppkom, under målets handläggning i HD, frågan om EK:s livesändning på Facebook av övergreppen omfattades av YGL. Denna fråga hade varken berörts i tingsrätten eller i hovrätten. I det följande redogörs endast för HD:s resonemang i frågan om EK:s livesändning omfattades av YGL eller inte. Det bör emellertid nämnas att EK frikändes från brottet underlåtenhet att avslöja våldtäkt.s. 332

3.Frågan i HD var alltså om EK:s livesändning på Facebook av övergreppen omfattades av grundlagsskydd enligt webbsändningsregeln (YGL 1:3 st. 2). Ett jakande svar på frågan hade inneburit att åtalet mot EK för grovt förtal inte hade prövats enligt den särskilda rättegångsordning som i yttrandefrihetsgrundlagarna föreskrivs för yttrandefrihetsbrott. Det hade i så fall saknats möjlighet för HD att döma ut påföljd för det brottet. I praktiken hade en sådan utgång inneburit ansvarsfrihet för EK, eftersom preskription hade inträtt för ett eventuellt yttrandefrihetsbrott.s. 332

4.HD inledde sin analys med en kort genomgång av innehållet i de aktuella bestämmelserna i YGL. Därefter betonade HD betydelsen av den tekniska utvecklingen som dels har gjort det möjligt för var och en att via internet ägna sig åt masskommunikation, och dels har medfört att internet numera är de traditionella massmedieföretagens kanske viktigaste plattform. Vidare gjorde HD en kort översikt av webbsändningsregelns tillkomst och konstaterade att även privatpersoner — inte endast massmedieföretag — som sänder via internet kan uppfylla kraven för grundlagsskydd enligt webbsändningsregeln.s. 332

5.Som avslutning på den redogörande delen av domen, och som en brygga till de egentliga domskälen, uttalade HD att ”[e]n förutsättning för [grundlagsskydd] är att vad som sänds är att se som ett program i webbsändningsregelns mening”. HD:s egentliga domskäl redovisas därefter under rubriken ”Begreppet program”. Avsnittet omfattar tre ganska korta stycken som förtjänar att återges oavkortat. 27. I huvudregeln om grundlagsskydd för sändningar som är riktade till allmänheten anges att det som omfattas är radioprogram. Begreppet definieras inte i lagtexten. I förarbetena uttalas att med radioprogram avses sändning med hjälp av elektromagnetiska vågor; uttrycket utgör närmast en teknisk beskrivning (jfr prop. 1990/91:64 s. 59 och 108). Det finns numera ett förslag om att yttrandefrihetsgrundlagen ska tillföras en bestämmelse med definitioner (se prop. 2017/18:49 s. 248). Uttrycket radioprogram föreslås bli ersatt av termen program utan någon förändring i sak. Termen tar alltså sikte på överföringssättet. 28. Vid bestämmandet av grundlagsskyddet bör begreppet program likväl ges en viss självständig betydelse. Med utgångspunkt i språkbruket vid grundlagens tillkomst får begreppet anses syfta på ett tematiskt avgränsat ljud/bildinnehåll som normalt har ett namn och ingår i ett programutbud (jfr HansGunnar Axberger, Yttrandefrihetsgrundlagarna, Zeteo den 15 augusti 2017, s. 46). Tillkomsten av webbsändningsregeln kan inte anses ha medfört att begreppet fått en annan innebörd. 29. Mot den bakgrunden bör en sändning som i allt väsentligt är obestämd till format, inriktning och tid inte anses utgöra ett program i webbsändningsregelns mening. En sändning som är att se som ett rent spontanutflöde från en enskild sändares sida bör därför inte anses vara omfattad av regeln. En sådan tolkning är väl förenlig med lagtextens ordalydelse och i linje med lagstiftningens ändamål. Med utgångspunkt i de ovan relaterade resonemangen konstaterade HD att EK:s livesändning av övergreppen via Facebook var i allt väsentligt obestämd till format, inriktning och tid. Sändningen utgjorde därför inte ett program i webbsändningsregelns mening och omfattades således inte av grundlagsskydd. Åtalet mot EK hade alltså förts i behörig ordning.s. 333

6.Sammanfattningsvis innebär domen följande. HD har genom domen slagit fast att webbsändningsregeln inte innebär att YGL är tillämplig på alla direktsändningar som sker via internet och är riktade till allmänheten — något som tidigare har kunnat antas vara fallet. Grundlagsskyddet för direktsändningar via internet avgränsas genom att det som sänds måste utgöra ett program, vilket ställer krav på format, inriktning och tid. Det kan tilläggas att domen avser YGL:s lydelse före den 1 januari 2019, men att detta inte borde ha någon avgörande inverkan på dess betydelse som prejudikat även vid tillämpningen av den moderniserade version av YGL som nu har trätt i kraft. Som HD nämner har visserligen begreppet program numera ersatt det tidigare radioprogram, men någon betydelsemässig skillnad är inte avsedd.s. 334