Som jämförelse kan nämnas att NJA 2017 s. 203 modifierar köplagen med principer om passivitet och lojalitet i långvariga avtalsförhållanden; se Kihlman — Munukka — Svensson, Köplagen, s. 500 f.
Hänvisas från p. 1 (s. 290)
1.Felbedömning är ett område där man i de nordiska köplagarna stöter på en kombination av anpassning till CISG, kodifiering av äldre traditioner, nya lösningar men samtidigt också flera öppna frågor. De skandinaviska köplagarna saknade som känt regler om felbedömning. I sista hand är dock alla felbedömningsregler hjälpmedel för att fastställa avtalsinnehållet supplementerat med handelsbruk och partspraxis etc. Även om skillnader förekommer mellan olika länder blir bedömningen ofta snarlik. Det förklarar att man i den grundläggande regeln om varans beskaffenhet i köplagen 17 § — som nästan ordagrant återger CISG artikel 35 — också återser äldre traditioner om de skandinaviska köplagarna. Men anpassningen till CISG kan även slå mindre väl ut nationellt. I det finska fallet HD 1991:153 modifierades tidpunkten för felbedömningen enligt köplagen 17 § andra stycket, andra punkten genom att lagen kompletterades med allmänna principer om upplysningsplikt. Enligt stadgandet ska varan motsvara köparens särskilda ändamål som säljaren ”vid köpet” måste ha insett. Lösningen kan te sig naturlig vid typiska internationella köp, men vid nationella köp är förhållandena ofta annorlunda varför också andra hänsyn bör kunna gälla.s. 290