NJA 1981 s. 1.
Hänvisas från p. 10 (s. 165)
10.Vår första invändning mot Torps artikel är att hans analys av rättsläget främst bygger på förarbetsuttalanden som gjordes när dagens rennäringslag (RNL) infördes 1971. Dessa förarbetsuttalanden kan inte ensamma användas för att bestämma dagens rättsläge utifrån den rättsutveckling som skett därefter. Utredningsarbetet och ställningstagandena inför 1971 års RNL byggde på samma synsätt som gällde i 1928 års renbeteslag. Då betraktades renskötselrätten närmast som en näringsrätt, som inte hade samma rättsliga skydd som andra rättigheter. Statens synsätt innebar i stället att samernas markanvändning grundade sig i ett så kallat ”lapprivilegium”, det vill säga i lagstiftningen som sådan. Detta var också statens inställning i Skattefjällsmålet som pågick i domstol mellan 1966 och 1981. I målet prövades bland annat frågan om renskötselrättens karaktär, eftersom samerna menade att de hade civilrättsliga rättigheter till marken som staten måste respektera. När RNL infördes var följaktligen statens synsätt att samernas markanvändning inte grundades i någon självständig rätt till marken.s. 165