Stycket

17.I ”Kompanjonens ansvar” NJA 2017 s. 690 behandlas frågan om ansvaret för s.k. faktiska företrädare. Av rättsfallet framgår att med faktisk företrädare avses en person som på grund av sin reella maktposition i realiteten utövar ett bestämmande inflytande i företaget samt att dessa har samma ansvar som en juridisk persons formella företrädare. I rättsfallet görs också generella uttalanden om garantansvaret för styrelseledamöter och verkställande direktörer såvitt avser bokföringen. Beträffande frågan om vem som är faktisk företrädare uttalas följande: 16. Det innebär att det avgörande är om den aktuella personen faktiskt utövar ett bestämmande inflytande över verksamheten. Det är alltså inte tillräckligt att han eller hon — på grund av aktieägande eller annat förhållande — har möjlighet att utöva inflytande i den juridiska personen. Det är inte heller tillräckligt att han eller hon — på grund av firmateckningsrätt eller fullmakt — har behörighet att binda den juridiska personen mot utomstående. Det hindrar givetvis inte att omständigheter av nu angivet slag i ett enskilt fall kan utgöra indikationer på att personen faktiskt utövar ett bestämmande inflytande. I fallet ansågs inte visat att den tilltalade, som varit styrelsesuppleant men aldrig trätt i funktion, som var hälftenägare och uppbar lön och deltog i den dagliga verksamheten genom att leverera varor och därtill var utsedd till firmatecknare i bolaget, haft ställning som faktiskt företrädare. Rättsfallet har kommenterats och satts in i ett bredare sammanhang av Sten Andersson i hans uppsats i Festskrift till Fredrik Wersäll (2018) s. 33 ff.s. 1025