Stycket

12.I NJA 2015 s. 166 prövades åter frågan om anonymitetsskydd för meddelare liksom frågan om samtycke till att anonymitetsskyddet bryts. Fråga var om en situation där en kvinna som hade våldtagits framträdde i en tidningsartikel under fingerat namn samtidigt som det intill artikeln publicerades en bild med en bildtext av innebörd att bilden föreställde kvinnan (ansiktet syntes på bilden delvis dolt i mörker). Tingsrätten och hovrätten fann att det inte var bevisat att kvinnan inte samtyckt till att ge upp anonymitetsskyddet (bl.a. hade hon ställt upp på fotografering och inte invänt mot publicering då hon fått se bilderna i kamerans display). Högsta domstolen kom emellertid fram till att kvinnan inte kunde anses ha gett upp sitt anonymitetsskydd eftersom det redan från början stått klart att kvinnan skulle uppträda under fingerat namn och det inte heller fanns något som talade för att hon senare givit upp skyddet. Det förhållandet att hon godtog fotografierna när hon fick se dem och sagt att hon förstod att hon kanske skulle kännas igen av vissa personer kunde enligt domstolen inte anses innebära att hon samtyckt till att hennes identitet avslöjades. De tilltalade dömdes för brott enligt 3 kap. 3 och 5 §§ tryckfrihetsförordningen.s. 1011