Stycket

11.Jfr även NJA 2015 s. 45 (se avsnitt 3.4.1 nedan) angående grundlagarnas betydelse för bedömningen av ett vapenköp som skett i publicistiskt syfte. 2.1.2 Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen En meddelare hade lämnat uppgifter som kom att publiceras i en nyhetsartikel. I en senare artikel med en helt annan inriktning röjdes meddelarens identitet. Detta bedömdes i NJA 2012 s. 342, med utgångspunkt i att något samtycke till röjandet inte givits, utgöra brott mot tystnadsplikten enligt 3 kap. 3 och 5 §§ tryckfrihetsförordningen. Tystnadsplikten ansågs — det hade i målet invänts att en strikt tilllämpning av denna skulle begränsa det publicistiska utrymmet för artiklar med en annan inriktning än den som meddelandet hade avsett — inte utgöra en otillåten begränsning av yttrandefriheten enligt Europakonventionen. Inte heller ansågs den s.k. instruktionen i 1 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen, som primärt är avsedd för fall där tryckfriheten missbrukas, ge någon ledning för bedömningen i fall där anonymitetsskyddet satts åt sidan. Rättsfallet har kommenterats av Nils Funcke i JT 2012–13 s. 901 ff.s. 1011