1.7.1 Beställaren ska kunna bilda sig en uppfattning om prisets beräknande I AB 04 framgår inte uttryckligen hur entreprenörens kostnadsunderlag avseende kostnader för arbeten som utförts på löpande räkning ska vara sammanställt.s. 559
2.HD har i NJA 2013 s. 1174 anfört att vid entreprenadavtal där konsumenttjänstlagen inte är tillämplig kan lagen ändå tjäna till vägledning när den bygger på vad som kan antas ge uttryck för allmänna obligationsrättsliga principer inom tjänsteområdet. HD har samtidigt betonat att det ska iakttas betydande försiktighet vid en analog tillämpning av lagens övriga regler, eftersom lagen i dessa delar har utformats i syfte att tillgodose konsuments skyddsbehov.s. 559
3.Enligt 40 § konsumenttjänstlagen är näringsidkaren skyldig att på konsumentens begäran ställa ut en specificerad räkning för tjänsten. Räkningen ska göra det möjligt för konsumenten att bedöma det utförda arbetets art och omfattning. I den mån tjänsten inte har utförts mot fast pris ska det också framgå av räkningen hur priset har beräknats. Enligt förarbetena ska räkningen ”göra det möjligt för konsumenten att bedöma det utförda arbetets art och omfattning”, vilket innebär att konsumenten ska ”kunna utläsa t.ex. vilket slags arbete som utförts, vilka åtgärder som vidtagits och vad för slags material som använts.” I räkningen ska anges ”t.ex. hur många timmar och hur mycket material som gått åt samt priset per timme och materialenhet”.s. 559
4.Konsumenttjänstlagens reglering i 40 § skiljer sig från motsvarande reglering i köplagen, enligt vilken priset för varan ska vara ”bestämt”. Det finns skäl att anta att 40 § konsumenttjänstlagen inte ger uttryck för en obligationsrättslig princip inom tjänsteområdet. Därmed skulle paragrafen endast genom analogi kunna tillämpas för entreprenadavtal där beställaren inte är konsument, vilket ska ske med betydande försiktighet.s. 559
5.Även om försiktighet ska iakttas vid analogier från konsumenttjänstlagen i fall där beställaren inte är konsument, finns det goda skäl att anta att entreprenörens kostnadsunderlag bör vara sådant att det är möjligt för beställaren att bedöma arbetets art och omfattning samt precisering av antal timmar, mängd material och pris för sådana enheter. Av detta följer dels att underlaget ska innehålla vissa uppgifter, dels att det ska vara sammanställt på ett sätt som gör det möjligt för beställaren att utan oskälig arbetsinsats skaffa sig en uppfattning om prisets beräknande. 7.2 Två skilda bedömningar i Nybropalatset Den bedömning som hovrätten gjorde i Nybropalatset avseende entreprenörens kostnadsunderlag skiljer sig från tingsrättens bedömning i samma mål. Tingsrätten ansåg att underlaget var så bristfälligt att det inte kunde läggas till grund för en bedömning av vad beställaren skulle betala. Skälet för detta var att tingsrätten bedömde att entreprenörens dagbok inte var tillförlitlig, att tidkort avseende arbetsledning var upprättade i efterhand och att det förekom ett antal felaktigheter i fråga om fakturering.s. 559
6.Hovrätten betonade istället att entreprenörens kostnadsunderlag var mycket omfattande och att redovisningen var uppdelad på olika över- och underkonton. Av betydelse synes också ha varit att beställaren haft möjlighet att under entreprenadtiden månadsvis granska entreprenörens fakturor och vid behov begära fakturaunderlag. I målet var ostridigt att beställaren inte begärt att ta del av fakturaunderlag, som funnits tillgängligt hos entreprenören. Hovrätten konstaterade ”att det underlag som [entreprenören] har presenterat har visat sig vara så omfattande och i sådan grad komplett att utgångspunkten bör vara att [entreprenören] därigenom har visat att de haft de påstådda kostnaderna och lagt ned de fakturerade arbetstimmarna”.s. 560
7.Medan tingsrätten tycks ha låtit det få stor betydelse att det saknats en tillförlitlig dagbok har hovrätten utgått från att kostnadsunderlaget varit ”så omfattande och i så hög grad komplett att” entreprenören bör ha rätt till ersättning i enlighet därmed, såvida inte beställaren framställer konkreta invändningar som gör att underlaget ändå bör ifrågasättas. Hovrättens formulering är olycklig, då den går att tolka som att ett omfattande kostnadsunderlag är tillräckligt för att entreprenören ska ha rätt till ersättning på löpande räkning. En sådan ordning framstår inte som rimlig. Högre krav bör ställas.s. 560
8.Det är dock möjligt att hovrättens bedömning inte primärt grundar sig på kostnadsunderlagets omfattning utan snarare beställarens passivitet under entreprenadtiden. Om så är fallet är detta ett belysande exempel för den risk som båda parter står när det gäller reglering genom självkostnadsprincipen, nämligen att de avtalade villkoren förändras under entreprenadtiden genom passivitet eller konkludent handlande.s. 560