1.Standardavtalen Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggningsoch installationsentreprenader AB 04 (”AB 04”) och Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggningsoch installationsarbeten ABT 06 (”ABT 06”) har en mycket stark ställning på den svenska bygg- och anläggningsmarknaden. Sannolikt regleras en stor majoritet av alla entreprenader i Sverige (där beställaren inte är konsument) av AB 04 eller ABT 06.s. 542
2.AB 04 och ABT 06 utgår från tre huvudsakliga ersättningsformer för kontraktsarbeten, nämligen (1) fast pris (med eller utan indexreglering), (2) mängdreglering genom à-pris och (3) löpande räkning. Att så är fallet framgår inte uttryckligen av någon bestämmelse men följer indirekt av standardavtalens bestämmelser.s. 542
3.Ersättning på löpande räkning sker enligt standardavtalen genom den så kallade självkostnadsprincipen i kap. 6 §§ 9–10. Det är dessa bestämmelser som är föremål för förevarande artikel.s. 542
4.Självkostnadsprincipen har inte enbart betydelse i de fall då entreprenaden i dess helhet regleras på löpande räkning. Den tillämpas nämligen också ofta vid reglering av ändrings- och tilläggsarbeten samt avgående arbeten (”ÄTA-arbeten”) och är primärt utformad för att tillämpas på sådana arbeten.Värdet av ÄTA-arbeten är inte sällan betydande.s. 542
5.I entreprenadprojekt finns i regel en strävan efter att träffa särskilda överenskommelser om fast pris för varje beställt ÄTA-arbete, vanligen baserat på en priskalkyl från entreprenören som kontrolleras av beställaren med hjälp av nyckeltal eller genom en egen motkalkyl. Det är emellertid inte ovanligt att parterna misslyckas med att enas om ett fast pris. Likaså är det inte ovanligt att tillämpliga à-priser saknas. Nu nämnda förhållanden resulterar i att ÄTA-arbeten ofta regleras enligt självkostnadsprincipen.s. 543
6.Även om självkostnadsprincipen primärt är utformad för att tilllämpas vid reglering av ÄTA-arbeten har det på senare tid blivit allt vanligare att kontraktsarbetena i dess helhet regleras på löpande räkning, särskilt i projekt för vilka parterna kommit överens om partnering eller någon annan form av utökad samverkan.Självkostnadsprincipen — ibland med inslag av vissa debiteringsnormer eller à-pris — kan då utgöra grund för parternas hela ersättningsmodell. Att samverkan eller partnering har kommit på modet har sålunda i sig inneburit att självkostnadsprincipen fått en allt större praktisk betydelse.s. 543
7.Det ovan angivna ger att bestämmelserna om självkostnadsprincipen i AB 04 kap. 6 §§ 9–10 får sägas vara några av de mest centrala bestämmelserna i standardavtalet. Eftersom självkostnadsprincipen kan vara relevant i förhållande till såväl kontraktsarbete som ÄTAarbete är självkostnadsprincipens innebörd en viktig fråga i alla entreprenader som regleras av AB 04, oavsett vilken ersättningsform som avtalats för kontraktsarbetena.s. 543
8.I denna artikel avser vi att analysera självkostnadsprincipen i AB 04 bl.a. utifrån den bakomliggande dispositiva rätten, HD:s praxis avseende tolkning av bestämmelser i AB-avtalen samt ett rättsfall från Svea hovrätt som aktualiserar vissa principfrågor. Någon fullständig belysning av AB 04 kap. 6 §§ 9–10 är det inte fråga om. Istället framförs rättsliga argument relaterade till frågor av såväl praktiskt som teoretiskt intresse. Vår förhoppning är att också en sådan begränsad undersökning kan vara av intresse för den som på ett eller annat sätt befattar sig med självkostnadsprincipen enligt standardavtalen AB 04 och ABT 06. 2 Den dispositiva rättens betydelse vid tolkning av bestämmelserna i AB 04 HD har fastslagit att tolkningen av bestämmelserna i AB 04 bör inriktas på den aktuella bestämmelsens ordalydelse, givet att det saknas en gemensam partsavsikt och omständigheter vid sidan av avtalstexten som kan klargöra hur parterna uppfattade en bestämmelse. Vid tolkning inriktad på bestämmelsens ordalydelse kan ledning hämtas från systematiken och övriga bestämmelser i standardavtalet. Detta eftersom bestämmelserna är avsedda att utgöra ett sammanhängande system. Därtill ska entreprenadavtalets speciella drag särskilt beaktas vid tolkningen av vissa villkor.s. 543
9.Om systematiken i AB 04 inte ger någon vägledning vid tolkning av ordalydelsen av bestämmelserna i standardavtalet är det enligt HD naturligt att tolka bestämmelserna i ljuset av den dispositiva rätten som annars skulle ha tillämpats, varav en del kommit till uttryck i köplagen.Huruvida grunden för hänvisningen till köplagen är att vissa av köplagens regler ger uttryck för allmänna obligationsrättsliga principer eller att köplagens regler analogivis utgör del av bakgrundsrätten för entreprenadavtalet är inte givet.s. 544
10.HD har i NJA 2013 s. 1174, som avsåg ett entreprenadavtal där ett AB-avtal inte utgjorde avtalsinnehåll, hänvisat till konsumenttjänstlagen, särskilt i de delar lagen ger uttryck för allmänna obligationsrättsliga principer tillämpliga inom tjänsteområdet. Vid analogisk tillämpning av lagens regler i övrigt ska dock betydande försiktighet iakttas.s. 544
11.Också vad som gäller för uppdragsavtal bör vara av betydelse vid fastställande av den dispositiva rätt som ska tillämpas på entreprenadavtal. Det kan mot den bakgrunden ifrågasättas varför köplagens regler särskilt förtjänar att betonas vid en tillämpning av den dispositiva rätt som gäller för entreprenadavtal, även om det visserligen finns likheter mellan entreprenadavtal och tillverkningsköp. I den mån köplagens regler ger uttryck för obligationsrättsliga principer bör ändå regler som gäller för uppdragsavtal och andra för entreprenadavtalet närliggande avtalstyper tillämpas före mer allmänna principer. Företräde framför alla nämnda rättsnormer har naturligtvis eventuella för avtalstypen entreprenadavtal speciella regler och principer, i den mån sådana går att finna.s. 544