NJA 2001 s. 177.
Hänvisas från p. 7 (s. 546)
1.3.1 Skäligt pris och entreprenörens självkostnad HD har i NJA 2001 s. 177 fastslagit att 45 § köplagen är analogt tilllämplig för entreprenadavtal.Paragrafen anger att om priset inte följer av avtalet ska köparen betala vad som är skäligt. Därmed stadgar dispositiv rätt att om parterna inte avtalat något annat har entreprenören rätt till ersättning motsvarande ett skäligt pris.s. 545
2.En förutsättning för att paragrafen ska vara tillämplig är att priset inte följer av avtalet. För att priset ska anses följa av avtalet räcker att parterna har kommit överens om en viss modell för beräkning av priset, t.ex. särskilda enhetspriser för material eller arbetstid. Det krävs inte att priset uttryckligen följer av avtalet, utan det kan vara underförstått, exempelvis genom partsbruk eller annan sedvänja. Om priset följer av avtalet saknas möjlighet att tillämpa 45 § köplagen för att göra en skälighetsbedömning av priset. Om det avtalade priset är oskäligt kan jämkning enligt 36 § avtalslagen vara aktuellt. Att ett pris avviker från vad som är skäligt enligt 45 § köplagen innebär inte per automatik att det är oskäligt enligt 36 § avtalslagen.s. 545
3.Vid bedömningen av vad som utgör ett skäligt pris enligt 45 § köplagen ska hänsyn tas till gängse pris vid tiden för köpet. Med detta ”avses det pris som säljare i allmänhet tillämpar för samma slags vara under motsvarande omständigheter.” Hänsyn kan också tas till omständigheterna i övrigt. Sådana omständigheter kan t.ex. vara att det uppstått särskilda kostnader för säljaren att fullgöra köpet, men också att säljaren har haft lägre kostnader än normalt. Saknas ett gängse pris får en allmän skälighetsbedömning göras. Därvid torde säljarens faktiska kostnader utgöra utgångspunkt, även om exempelvis kostnader som orsakats av säljaren själv inte ska beaktas. Utöver ersättning för sina kostnader har säljaren också rätt till ”en normal vinstmarginal”.s. 545
4.Vid köp av specialtillverkade varor utgör ofta säljarens faktiska kostnader utgångspunkten vid en skälighetsbedömning enligt 45 § köplagen. Vissa av säljarens kostnader ska dock inte beaktas, nämligen sådana ”exceptionella kostnader som har uppkommit i det särskilda fallet, exempelvis genom att säljaren har råkat förstöra det exemplar som han skulle tillverka och därför måste tillverka ett nytt.”s. 545
5.Svensson har diskuterat i vilken utsträckning priset kan anses ha lämnats öppet vid avtal om ersättning på löpande räkning vid tillverkningsköp. Hovrätten för Västra Sverige har i ett fall ansett att priset för ett uppdragsavtal följde av avtalet när priset skulle bestämmas enligt löpande räkning med fast timpris. Hovrätten ansåg att 45 § köplagen därmed inte var analogt tillämplig. En skiljaktig domare ansåg dock att priset inte helt kan anses följa av avtalet när endast en av två eller flera faktorer för prisets beräknande är reglerad. Av detta följde enligt domaren, när timpriset är överenskommet men antalet arbetstimmar är oreglerat, att det fakturerade priset ska vara skäligt. Lehrberg har anfört liknande uppfattning.s. 545
6.Vid tillverkningsköp på löpande räkning kan argumenteras för att säljaren inte har rätt till ersättning för kostnader som orsakats av att ”säljaren valt onödigt dyrt material eller tagit längre tid på sig än vad som är normalt”. Istället skulle priset i dessa delar då bestämmas utifrån vad som utgör ett skäligt prissatt material och skälig tidsåtgång. Det är dock viktigt att beakta att 45 § köplagen inte är en jämkningsregel utan endast är tillämplig i delar priset inte kan anses följa av avtalet.s. 546
7.Den part som gör gällande att det träffats ett avtal om pris har som utgångspunkt bevisbördan för påståendet.Om parten inte lyckas uppfylla bevisbördan blir konsekvensen att 45 § köplagen ska tillämpas.s. 546
8.Av det ovan anförda torde följa att om parterna inte avtalat om något pris för utförandet av en entreprenad ska priset i enlighet med 45 § köplagen bestämmas till ett skäligt pris. En utgångspunkt vid en sådan bedömning kan då vara entreprenörens faktiska kostnad, med de begränsningar som angetts ovan och som utvecklas nedan. Köplagen 45 § bör enligt vår uppfattning kunna tillämpas även när enbart t.ex. timpriset följer av parternas avtal men övriga faktorer för prisets bestämmande är oreglerade. 3.2 Begränsningar i entreprenörens rätt till ersättning för faktiska självkostnader Om priset för en entreprenad ska bestämmas enligt 45 § köplagen och entreprenörens faktiska kostnader ska utgöra utgångspunkt för skälighetsbedömningen ska beaktas ett antal begränsningar i entreprenörens rätt till ersättning för faktiska kostnader.s. 546
9.En första processuell förutsättning är att entreprenören förmår styrka kostnaderna som sådana. Förutsättningarna för bevislättnad avseende havda kostnader torde som utgångspunkt vara mycket begränsade, då entreprenören har ett informationsövertag gentemot beställaren och möjligheter att säkra bevisning genom löpande dokumentation.I ett typiskt entreprenadprojekt av någon storlek har entreprenören tjänstemän på plats som följer entreprenaden. Beställarens kontroll och närvaro på arbetsplatsen varierar men är ofta klart begränsad i jämförelse med entreprenörens. Entreprenören arbetar såväl med dagbok och tidrapporter av olika slag som med bokföring av kostnader efter hand som de uppstår. Entreprenören har alla kontakter (och är i regel ensam kontraktspart) med underentreprenörer och leverantörer och får således förstahandsinformation om hur underentreprenader och materialleveranser fortskrider. Entreprenören har även en unik insikt i och kontroll över resurssättning, planering och tidsstyrning. Allt sammantaget har entreprenören därför i den typiska kommersiella entreprenaden ett informationsövertag gentemot beställaren och långt bättre möjligheter än denne att säkra samtida bevisning om kostnader och relevanta omständigheter. Endast i undantagsfall bör det föreligga sådana typiska bevissvårigheter som medför att bevislättnad kan aktualiseras.s. 546
10.Entreprenören har inte heller rätt till ersättning för kostnader som hade kunnat undvikas och som orsakats av ineffektivitet eller andra brister hänförliga till entreprenören själv (onödiga kostnader). Därutöver har entreprenören en allmän skyldighet att planera och utföra arbetena fackmässigt.Ett allmänt krav på fackmässighet och omsorg gäller för uppdragsavtal i allmänhet.Kravet på omsorg bör innefatta ett krav på entreprenören att undvika onödiga kostnader och tillse att arbetet inte tar längre tid att utföra än vad som är rimligt inom ramen för fackmässighetskravet. En utgångspunkt bör kunna vara att entreprenören ska bedriva arbetena lika ekonomiskt som om de skulle ersättas med ett fast pris. 3.3 Beställarens reklamationsplikt HD har i ett antal mål klargjort att särskilt i långvariga avtal som innefattar ömsesidiga rättigheter och skyldigheter har parterna att samverka lojalt och lämna varandra upplysningar av betydelse för avtalsrelationen. Den part som vill göra gällande avtalsbrottspåföljder kan mot den bakgrunden inte förhålla sig passiv. Om så ändå sker kan parten förlora rätten att göra gällande sådana påföljder. Reklamationsskyldigheten för part som avser att göra gällande påföljd pga. avtalsbrott grundas enligt HD på lojalitetsskäl.s. 547
11.Köplagen 47 § stadgar att om köparen fått en räkning av säljaren, är köparen bunden av det pris som har angetts i räkningen såvida inte köparen inom skälig tid meddelar säljaren att han inte godkänner priset. Köparen blir dock inte bunden av priset — trots underlåtenhet att i rätt tid meddela säljaren att priset inte godkänns — om ett lägre pris följer av avtalet eller det krävda beloppet är oskäligt.s. 548
12.Frågan om beställarens reklamationsplikt uppstår inte sällan i entreprenadprojekt. En eventuell allmän obligationsrättslig princip om reklamationsplikt vid krav på betalning med specificerad räkning har dock inte någon betydelse i den mån en korrekt tillämpning av det pris som följer av avtalet (t.ex. enligt självkostnadsprincipen) ger ett lägre pris. Många av beställarens typiska invändningar, så som bristande underlag eller att entreprenören inte uppfyllt omsorgsförpliktelsen i kap. 6 § 10 p. 1, följer av självkostnadsprincipen. Sådana invändningar torde därför inte utsläckas vid sen reklamation.s. 548
13.En särskild fråga av närbesläktad natur är om beställaren förlorar sin rätt att invända mot begärt pris efter att denne har betalat. Om beställarens betalning ska anses vara ett godkännande av priset beror på det enskilda avtalet och andra omständigheter i det enskilda fallet. Det förekommer t.ex. att det i entreprenadavtalet anges att betalning sker à-conto och/eller att slutreglering av utförda arbeten ska ske. I ett sådant fall bör betalning inte ses som ett godkännande av kostnadsunderlaget, de mängder arbete m.m. som anges däri eller den kostnad som underlaget ger. I vissa fall överenskommer parterna i ett avtal där arbetena ska ersättas på löpande räkning att betalning ska ske enligt betalningsplan och inte direkt kopplat till det faktiska värdet av utförda arbeten. Inte heller i det fallet kan utgångspunkten vara att betalning är ett godkännande av kostnadsunderlaget och det begärda priset. Det kan diskuteras var gränsen går för att beställarens passivitet ändå ska få verkan.s. 548
14.Även i andra fall kan det bli relevant att närmare undersöka om en betalning inneburit ett godkännande av priset för arbetena eller om det enbart är fråga om en à-conto-betalning. Såväl parts- som branschbruk kan påverka bedömningen av betalningens rättsverkan. I mängdreglerade anläggningsentreprenader är det t.ex. vanligt att betalning sker mot preliminära mängdredovisningar avseende entreprenörens utförda arbeten. Den preliminära regleringen stäms sedan av och korrigeras vid behov (i bägge riktningar) i samband med slutreglering av entreprenaden.s. 548