1.Under senare år har alltfler personer utan domarutbildning rekryterats till våra domstolar. Detta är en medveten satsning inom ramen för önskemålen om en öppnare domarbana. I huvudsak är det åklagare och advokater som rekryterats, men det förekommer även kronofogdar, akademiker och jurister från olika myndigheter. Erfarenheterna av hur dessa externt rekryterade fungerat i domarrollen är också goda.s. 49
2.En särskild svårighet vid dessa rekryteringar är dock hur de gedigna erfarenheter i form av dokumenterade vitsord av relevans för domarrollen som de domarutbildade har ska kunna ersättas av andra vitsord för de externt rekryterade. Vitsorden är ofta begränsade och deras relevans för de särskilda krav som domaryrket ställer svårbedömda.s. 49
3.Denna svaghet har många gånger kunnat överbryggas genom att intresserade har kunnat erbjudas extern adjunktion i hovrätt eller kammarrätt. Denna ordning har visat sig mycket värdefull för att bedöma hur väl en person passar för domaryrket och dessutom ge denne en inblick i arbetet. Praktiskt taget alla externt rekryterade hovrättsråd hade tidigare sådan erfarenhet.s. 50
4.Genom avgöranden i Högsta förvaltningsdomstolen och Högsta domstolen har dock förutsättningarna för meningsfull extern adjunktion av det slag vi tidigare hade påtagligt försvårats.s. 50
5.I HFD 2011 ref. 15 ansågs jäv föreligga för en adjungerad ledamot i kammarrätt som var tjänstledig från Skatteverket i ett mål där Skatteverket var part. I NJA 2014 s. 482 ansågs en tjänstledig åklagare jävig att handlägga ett brottmål. Jag har i olika sammanhang, bl.a. i SvJT 2015 s. 1, behandlat effekterna av de högsta domstolarnas avgöranden. I artikeln tar jag upp frågan om det finns anledning att överväga en annorlunda utformad extern adjunktion i form av en ”högre domarutbildning”.s. 50
6.Efter diskussion i kretsen överrättspresidenter har denna idé nu i viss mån förverkligats. Från och med hösten 2017 tar Svea hovrätt in externa adjunkter för en ettårig tjänstgöring. De erbjuds först sex månader i hovrätten och, om det faller väl ut, får de arbeta sex månader som tf. rådman i en tingsrätt i hovrättsområdet. Under denna tid erbjuds de ca tre veckors utbildning inom ramen för Domstolsakademin. För att inte komma i konflikt med avgörandena om jäv får de, om de är tjänstlediga, arbeta med andra rättsområden än dem de ansvarar för inom ramen för sin ordinarie tjänst. Det blir härigenom mer av en renodlad utbildningstjänst. Användbarheten för hovrätten minskar härigenom. Tjänstgöringen ger å andra sidan ett gott underlag för bedömningen av hur de fungerar som domare. Tanken är att de vi tar in ska vara så kvalificerade att de, efter avslutat adjunktionsår, i princip ska kunna konkurrera om en ordinarie domartjänst. Denna idé har nu fångats upp av Gudrun Antemars utredning, om än i lite modifierad form, vilket jag tycker är mycket glädjande.s. 50