Citat i kontext

Närliggande

Fotnot 158

Som exempel på sistnämnda prövning kan RÅ 2005 ref. 50 och RÅ 2006 ref. 5 nämnas. I de fallen har HFD, inom ramen för ett ”synnerliga skäl” rekvisit, bedömt det oproportionerligt att låta förvarsbeslut bestå.

Hänvisas från p. 56 (s. 404)

56.fria skönet, pröva huruvida ändamålet kan uppnås utan att maktmedlet tillgrips och, om det inte är fallet, huruvida brukande av maktmedlet i den aktuella situationen skulle stå i rimlig proportion till vikten av vad som ska uppnås. Anses det finnas behov av maktutövning torde den förstnämnda prövningen även innefatta frågan huruvida det påtänkta maktmedlet är ägnat att tillgodose ändamålet i den situation som är för handen. 2. Fritt skön endast vad gäller val av maktmedel Behörig normgivare har utan tvekan beslutat att ett visst ändamål ska tillgodoses i den situation som myndigheten har framför sig, ett ändamål som inte kan uppfyllas utan maktutövning. För myndigheten finns det dock ett antal olika maktmedel att välja mellan för att tillgodose ändamålet. Utrymmet för en proportionalitetsprövning, det fria skönet, omfattar alltså bara valet av maktmedel. Detta beskär prövningen och hänsyn till behov eller ändamålsenlighet torde endast kunna leda till att ett maktmedel väljs framför ett annat, inte att maktutövning helt underlåts. Behörig normgivare har ju tydligt föreskrivit att ändamålet ska tillgodoses i den aktuella situationen och utgångspunkten måste då vara att denne anses ha gjort bedömningen att åtminstone något av de maktmedel som gjorts tillgängliga är ägnade att göra det. Att gå emot en sådan bedömning skulle innebära att rättstillämparen går utanför det fria skönets ram och indirekt att normgivarens bedömning överprövas. Samma sak gäller prövningens andra moment (proportionalitetsprincipen), att inte tillgodose ändamålet är ju inte ett slut som ryms inom det fria skönet. Det den egentliga prövningen reduceras till är alltså att välja det maktmedel som på minst ingripande vis uppnår det behörig normgivare föreskrivit. 3. Fritt skön såväl vad gäller om ändamålet alls ska tillgodoses som val av maktmedel Precis som i situation 1 har behörig normgivare föreskrivit att ett visst ändamål ska tillgodoses och lämnat ett visst fritt skön gällande i vilka situationer detta alls ska göras. Det finns dessutom, som i situation 2 ovan, mer än ett tänkbart maktmedel tillgängligt. Myndigheten måste nu alltså, inom ramen för det fria skönet, avgöra om maktutövning alls ska ske och i sådana fall vilket av de tillgängliga maktmedlen som ska användas. Något förenklat kan det alltså sägass. 404